794 FRÅN FRÄMMANDE RÄTT.HERMANN MANNHEIM. Criminal justice and social reconstruction. London1 946. Kegan Paul, Trench, Trubner & Co. 290 s. Inb. 15 s. — International library of sociology and social reconstruction. Editor: KARL MANNHEIM.
På straffsystemets område har under innevarande århundrade hos oss och utomlands ägt rum en utveckling som i betydande omfattning stöpt om den så att säga klassiska straffrätten. Dr Hermann Mannheim, en tysk vetenskapsman som fått en tillflykt i England såsom lecturer in criminology in the University of London, vill i den bok som föranlett dessa rader peka på att utvecklingen av samhällsförhållanden och tänkesätt är ägnad att föranleda en omprövning även av straffrättens speciella del från nya utgångspunkter. Han menar, att uppfattningen om de värden strafflagstiftningen har att skydda undergått förändringar som borde återspeglas i straffbestämmelserna. Vad han särskilt lägger vikt vid är sociala eller kollektivistiska synpunkter. Han granskar bestämmelserna om ett stort antal brott för att se om de motsvara vad från sådana synpunkter är önskvärt. Vissa av de frågor som han behandlar äro välkända om också icke slutligt lösta i vårt land, såsom frågorna om abort och euthanasi. På andra punkter leder hans framställning till spörsmål, som icke tilldragit sig mycken uppmärksamhet här i landet. Han påyrkar t. ex., att stränga straff för vållande till annans död skola kunna ådömas i sådana fall där någon medvetet för vinnings skull har utsatt offret för faran genom bristfälliga anordningar samt att gärning, varigenom ägaren själv förstör sak av större värde för det allmänna, skall kriminaliseras. Boken är intressant genom sin behandling av en mängd straffrättsliga frågor, f. ö. icke blott sådana som tillhöra straffrättens speciella del, samt framför allt genom sitt försök att ställa frågorna i samband med varandra och kulturutvecklingen.
Ett annat arbete av författarens hand har recenserats i SvJT 1941 s. 865.
I. S.
Civilrättsprofessur i Lund. Ende sökanden till den efter justitierådet Hjalmar Karlgren lediga professuren i civilrätt i Lund, docenten Fritjof Lejman, har av de sakkunniga förklarats kompetent till ämbetet.
Prof. Benckert diskuterar i sitt utlåtande bl. a. vissa detaljer i sökandens arbete »Om begreppet nyttjanderätt till fast egendom» (1944, se SvJT 1946 s. 275):
På tal om avgränsningen mellan servitut och nyttjanderätt gör förf. (s. 12) med något växlande uttryck gällande, att servitut endast kan innebära »en eller ett fåtal befogenheter», att det ej kan innebära »någon längre gående rättighet» samt att det föreligger en »gradskillnad» mellan servitut och nytt-