THORSTEN SELLIN. Recent Penal Legislation in Sweden. Utgiven av Strafflagberedningen. Stockholm 1947. 70 s. Kr. 2.oo.

 

    Om någon kritik skall riktas mot Thorsten Sellins broschyr — förutom nämnd i SvJT 1948 häfte 4, s. 274 — så kan det sägas, att arbetetstitel och dess innehåll icke helt täcka varandra. Vad läsaren väntar sig är en fullständig framställning av Sveriges kriminallagstiftning. Författaren begränsar sig dock till verkställighet av frihetsstraff. Övriga lagar behandlas visserligen, men det sker blott i den utsträckning som erfordras för förståelsen av verkställighetsreformen.
    Thorsten Sellin, en av Amerikas ledande kriminologer och utgivare av den mycket spridda tidskriften »The Annals of the American Academy of Political and Social Science» vistades som bekant 1946/47 under ett årstid i sitt gamla hemland Sverige såsom gästande professor och strafflagberedningens rådgivare. Den som lärt känna honom i hans arbete kunde iakttaga den anmärkningsvärda snabbhet med vilken han inträngde i svensk kriminalpolitik. På grund av hans stora förutsättningar kunde han därför raskt giva värdefulla impulser till lagstiftningsarbetet.
    Sellins kvalifikationer som vetenskapsman har kommit hans broschyr tillgodo. Den ger i koncentrerad och kortfattad form allt väsentligt. Med stor pålitlighet, noggrannhet och saklighet förmedlar den en överskådlig bild av den nya verkställighetens mål och syfte att återanpassa den intagne till samhället. På ett förtjänstfullt sätt låter Sellin dessa tankar direkt komma till utländska läsares kännedom genom att ordagrant återge karakteristiska avsnitt av strafflagberedningens betänkande angående verkställigheten av frihetsstraff, vilket han kallar »a veritable textbook of penology, well and clearly written».
    Den svenska straffverkställighetsreformen har i hög grad väckt utlandets uppmärksamhet. Visserligen äro de strävanden, som den förverkligar, ingalunda okända utanför Sverige, men den kännetecknas av en radikalism i viljan till förnyelse, en bestämdhet i riktningen och en konsekvens i genomförandet, som är något alldeles nytt. Sellin behandlar

 

i sitt arbete den svenska reformens olika problem, framför allt det principiella avsteget från pennsylvaniasystemet, vilket genom monotoni och ständig isolering gör den intagne slö och livsoduglig och därför ofta mera asocial än han var före intagningen. Vidare berörs fångvårdens differentiering och individualisering med små anstalter och noggrann undersökning av långtidsfångar för lämplig placering (43 §), den växande betydelsen av öppen anstaltsvård och slopandet av det gamla progressivsystemet, som i straffets början försatte de intagna i en onödigt förödmjukande och irriterande situation och främjade fjäsk och kryperi. Till dessa frågor hör även det kraftiga poängterandet av ett hårt, rationellt och intresseväckande arbete såsom det viktigaste medlet till uppfostran och utbildning; frigång, permission och obligatorisk villkorlig frigivning som led i anpassningen till friheten; anstaltsnämndernas inrättande; vägarna till en positiv fritidssysselsättning; avståndstagandet från användande av dystra, fästningsliknande byggnader och slutligen verkställighetens speciella problem i fråga om ungdomsbrottslingar och förvarade. Visserligen undviker Sellin mestadels egna värdeomdömen eller kritiska anmärkningar, men han förstår alltid att göra läsaren bekant med lagens syfte och lagstiftarens motiv. Vid läsningen önskar man ibland att en liknande skrift — mutatis mutandis — måtte utkomma på svenska. Den som talar med lekmän om den nya straffverkställigheten märker ofta att deras intresse visserligen är mycket livaktigt, men att de ofta ha i många avseenden felaktiga eller tämligen diffusa föreställningar om reformen.
    Författaren har försett sitt arbete med ett supplement, vilket innehåller den nya straffverkställighetslagen i engelsk översättning.

Gerhard Simson.