En högsta domstol i Västtyskland. Sedan det tyska riket blivit indelat i fyra zoner, ha alla tyska riksmyndigheter upphört att existera. Till dessa hör även Reichsgericht, vars säte var i Leipzig.
    Som bekant förenades de 8 tyska delstater,¹ vilka tillhöra de amerikanska och brittiska ockupationszonerna, år 1947 till en ekonomisk dubbelzon, vars officiella beteckning — med hittills poängterat avvisande av varje statskaraktär — lyder »Vereinigtes Wirtschaftsgebiet». Dubbelzonens i Frankfurt am Main domicilierade organ äro enligt en under februari månad 1948 företagen omorganisation ett ekonomiskt råd (»Wirtschaftsrat»), som är ett parlament bestående av 104 ledamöter, ett delstatsråd (»Länderrat»), vilket består av 2 representanter — bland dessa i allmänhet ministerpresidenten — för var och en av de 8 delstaterna, och slutligen ett förvaltningsråd (»Verwaltungsrat»), som består av 6 ledamöter, valda av det ekonomiska rådet och godkända av den allierade »Bipartite Board». Hos förvaltningsrådet är den egentliga förvaltningsverksamheten koncentrerad.² Dess ordförande är över borgmästaren i Köln, Hermann Pünder.
    Genom likalydande kungörelser (n:ris 8 resp. 127), utfärdade den 9 febr. 1948 av de amerikanska och brittiska ockupationsmyndigheterna, har för denna dubbelzon upprättats en högsta domstol, kallad »Deutsches Obergericht für das Vereinigte Wirtschaftsgebiet», med säte i Köln. Densamma består tills vidare endast av 10 ledamöter och är beslutför med 5 domare. Domstolens uppgifter äro mycket betydelsefulla men samtidigt tills vidare begränsade.

 

¹ Jfr GERHARD SIMSON, Statsvetenskaplig Tidskrift 1947 s. 328 och 1948 s. 50.

² Jfr den amerikanska militärregeringens proklamation nr 7 av d. 9/2 1948 angående förvaltningen av Vereinigtes Wirtschaftsgebiet och brittisk ordinance nr 126. 

    Den nya överrätten är behörig att avgöra tvister mellan bizonens förvaltning och någon av de däri ingående delstaterna angående tillämpning och tolkning av för bizonen utfärdade lagar eller angående frågan, huruvida någon delstatslag är förenlig eller icke med någon för bizonen utfärdad lag (art. V). Såtillvida är denna domstol förvaltningsdomstol i första instans.
    Samtidigt är domstolen emellertid även revisionsinstans i civil- och brottmål, därest i process inför annan domstol någon av ovannämnda frågor blivit omtvistad och är av avgörande betydelse (art. VI).
    Ovanligt är, att varje domstolens beslut skall kungöras i bizonens officiella författningssamling. Avgörandet angående rättsfråga kan medtagas i domslutet och publiceras tillsammans med detta. Alla domar äro bindande för samtliga tyska myndigheter och domstolar.
    Domstolens förste president blev förre Hamburg-advokaten, sedermera Oberlandesgerichtspräsident Herbert Ruscheweyh. Samtidigt utsågs i enlighet med de ovan omnämnda allierade kungörelserna (art. XI) s. k. »Generalanwälte» med uppgift att i rättegångar representera bizonens förvaltning. Till de första innehavarna av denna post utsågs professor Korintenberg och den hessiske Oberstaatsanwalt Queienbusch.

Gerhard Simson.