En högsta domstol i Västtyskland. Sedan det tyska riket blivit indelat i fyra zoner, ha alla tyska riksmyndigheter upphört att existera. Till dessa hör även Reichsgericht, vars säte var i Leipzig.
Som bekant förenades de 8 tyska delstater,1 vilka tillhöra de amerikanska och brittiska ockupationszonerna, år 1947 till en ekonomisk dubbelzon, vars officiella beteckning — med hittills poängterat avvisande av varje statskaraktär — lyder »Vereinigtes Wirtschaftsgebiet». Dubbelzonens i Frankfurt am Main domicilierade organ äro enligt en under februari månad 1948 företagen omorganisation ett ekonomiskt råd (»Wirtschaftsrat»), som är ett parlament bestående av 104 ledamöter, ett delstatsråd (»Länderrat»), vilket består av 2 representanter — bland dessa i allmänhet ministerpresidenten — för var och en av de 8 delstaterna, och slutligen ett förvaltningsråd (»Verwaltungsrat»), som består av 6 ledamöter, valda av det ekonomiska rådet och godkända av den allierade »Bipartite Board». Hos förvaltningsrådet är den egentliga förvaltningsverksamheten koncentrerad.2 Dess ordförande är över borgmästaren i Köln, Hermann Pünder.
Genom likalydande kungörelser (n:ris 8 resp. 127), utfärdade den 9 febr. 1948 av de amerikanska och brittiska ockupationsmyndigheterna, har för denna dubbelzon upprättats en högsta domstol, kallad »Deutsches Obergericht für das Vereinigte Wirtschaftsgebiet», med säte i Köln. Densamma består tills vidare endast av 10 ledamöter och är beslutför med 5 domare. Domstolens uppgifter äro mycket betydelsefulla men samtidigt tills vidare begränsade.