H. K. H. KRONPRINSENS TAL

 

VID INVIGNINGEN AV HOVRÄTTEN FÖR NEDRE NORRLAND

 

Aktning för rätten hör säkerligen till det, som utgör ett kulturfolks förnämsta andliga tillgångar. Utan överdrift kan man våga påståendet, att Sveriges folk i ovanligt hög grad besitter denna aktning och hängivenhet för det, som är rätt och billigt. Låt vara att rättskänslan ibland övergår i rättshaveri. Säkert är dock, att vårt folks rättsmedvetande återspeglar ärliga och goda egenskaper i den svenska folksjälen.
    Urgammal hävd och hemul har därför också rättskipningen i vårt land. Dess begynnelse förlorar sig i forntidens dunkel. Kunskapen om dess första stadier är för alltid förborgad för oss. Men att den utgör ett direkt utflöde ur folkets instinktiva rättsmedvetande, därom kan ingen tvekan råda. Landskapslagarna bära vältaligt och vägande vittnesbörd i detta avseende. Allteftersom samhället utvecklades, århundrade efter århundrade, växte rättskipningens ärevördiga byggnad allt högre och allt fastare. Magnus Erikssons landslag, Gustaf II Adolfs rättegångsreformer, 1734 års lag äro några av de viktigaste stenarna i denna byggnad.
    Det nutida samhället, kännetecknat av väldiga förändringar, har ändock bibehållit obrutna rättsväsendets tusenåriga traditioner. Man har måst utbygga och delvis ändra, men grunden är densamma.
    Av högsta vikt, en statsangelägenhet av första ordningen, är att hålla i vördnad och helgd våra domstolar, deras grannlaga, betydelsefulla och ansvarsfyllda värv. Domarkallet bör också ställa de största krav på sina utövare. Objektivitet och oväld, omutlig

 

    40—487004. Svensk Juristtidning 1948.

 

rättvisa utan sidoblickar, men samtidigt ett humant och vidsynt sinnelag böra vara så självskrivna domareegenskaper, att aldrig någon tvekan kan råda om deras ovillkorliga samhörighet med domarekallet.
    Men våra rättsskipande institutioner måste då också av det svenska folket hållas i helgd och aktning. Att söka undergräva förtroendet för våra domstolar måste betecknas som en direkt samhällsskadlig handling. Sådana tendenser förekomma ju hos oss lyckligtvis endast sällan. Om de förekomma, böra de obönhörligt och bestämt tillbakavisas av en enhällig folkopinion. Det är omkring grundläggande samhällsvärden det här gäller att slå vakt.
    Såsom följd av den nya rättegångsordningen — en i och för sig betydande och betydelsefull modernisering av vårt rättegångsväsen — och kanske även av andra orsaker, blev det nödvändigt att väsentligt öka våra hovrätters antal. På detta sätt tillkom denna hovrätt för Nedre Norrland med säte i Sundsvall. En förhoppning må i dag uttalas, att den nya hovrätten måtte bli till gagn för den nya domkretsens befolkning. Detta sker framförallt om dess olika befattningshavare alltifrån början ärligen och plikttroget sträva efter att giva domstolen den auktoritet och den aktning, som kommer av kunnighet, oväld och självuppoffrande arbete i det allmännas tjänst. Att invigningsakten sker i detta Guds hus synes mig symboliskt och bör mana till eftersinnande.
    Det är med de varmaste välönskningar för framtiden som jag nu i Konungens namn förklarar Hovrätten för Nedre Norrland offentligen invigd för sitt höga ändamål.