Tidsskrift for Rettsvitenskap (1948 h. 1, 2). Prof. JOHS. ANDENÆS behandlar s. 1—31 under utvecklande av mycken folkrättslig lärdom frågan om »Okkupasjonstidens likvidasjoner i rettslig belysning» och meddelar därvid bl. a. den upplysningen att antalet personer »som var betraktet som særlig farlige for motstandsbevegelsen» och därför blevo »drept (likvidert) for å hindre dem i å anrette flere ulykker» i Norge beräknats till cirka 55 medan motsvarande antal i Danmark uppskattats till cirka 400. Skillnaden i antal finner förf. tyda på att man följt »strengere retningslinjer» för likvidationer i Norge än i Danmark. — Prof. VINDING KRUSE har s.32—82 behandlat »Samfundsvidenskabernes Metode» och därvid skildrat också »Den etiske Nihilisme» med uppsalaskolan. V. K. kommer fram till att »Etikken kan i Fremtiden, foruden at være en Beskrivelse af faktiske Moralsædvaner o. l., kun være en klinisk Erfaringsvidenskab, ligesom Lægevidenskaben, og maa derfor snarest komme ned fra de luftige Højder med abstrakte Diskussioner om Moralens Begrundelse paa Jorden og rette alt sit Arbejde paa indgaaende reale psykiske og socialpsykiske Undersøgelser af, hvilken Adfærd der efter experimentelle Erfaringer maa anbefales Mennesker som den hensigtsmæssige for det mest betryggende og tilfredsstillende Menneskeliv.» — I övrigt innehåller h. 1 »Ekspropriasjonsspørsmål» av høyesterettsadvokat ARNE VISLIE (S. 83—98) och »Små og store bølger i erstatningsretten» av prof. KRISTEN ANDERSEN (S. 99—117).— H. 2 innehåller »Engelsk statsrett i støpeskjeen» av sekretær ROLF NORMANN TORGERSEN (S. 121—190), »Socialiseringssträvandena och egendomens grundlagsskydd i de europeiska länderna» av jur. dr PAAVO KASTARI (S. 191—223), rec. samt minnesord över ERNST KALLENBERG av t. f. universitetskanslern THORE ENGSTRÖMER (S. 238—240).

 

    Ugeskrift for Retsvæsen (1948 h. 22—40): »Til Varemærkeretten og Konkurranceretten» av prof. VINDING KRUSE (S. 197—210, i anl. av HARDY ANDREASENS bok Varemærkeretten i konkurrenceretlig belysning); »Om tvangsindlæggelse af kønssyge og sindssyge» av dommer NIELS HARBOU (s. 217—220, jfr expeditionssekretær TYGE HAARLØV s. 249 f. samt 250 f.); »Om Fristforlængelser» — vissa straffprocessuella sådana — av landsretssagfører KNUD FREDERIKSEN (s. 226—230) ; »Reform af den juridiske Uddannelse» av landsretssagfører M. C. A. BJERRE (S. 241—249, i anledning avprof. Ross artikel s. 145 ff.); »Adækvanslæren i Erstatningsretten» av prof. KRISTIAN SINDBALLE (s. 253—263).

 

    Nordisk Tidsskrift for Strafferet (1948 h. 1—4). Posten som huvudredaktör för tidskriften har efter OLAF HAACKS bortgång (jfr SvJT 1948 s. 396) stått obesatt. Som utgivare av det sista häftet för året, dubbelhäftet 3—4,står den andre danske medlemmen av redaktionskommittén fængselsdirektør TETENS. Bidrag av Haacks hand ha influtit in i det sista, bl. a. hans fortlöpande översikter över innehållet i andra nordiska tidskrifter. I h. 1 har han refererat Hardy Göranssons artikel i SvJT 1947 s. 599 om »Fångvårdsreformen och rymningarna». Efter att ha återgivit G:s uttalanden att den ökade friheten för fångarna under verkställigheten inte införts bara för frihetens egen skull utan för att ge anstalterna möjlighet att under

 

verkställighetstiden förbereda fångarna till det liv i frihet, som möter dem när de ha utstått straffet, samt att man vidare måste hålla i minnet att lagen inte bara ger ökad frihet å de fångar som man tror sig kunna ha förtroende till utan också ger möjlighet till särskilda åtgärder mot dem som anses farliga och opåtlitliga, tillägger Haack: »Til disse Forf:s Betragtninger kunde maa ske føjes, at der for en Del Fanger tør forventes, at den relative Frihed under Ufriheden saa vel som anden Humanisering af Straffuldbyrdelsen gør denne saa meget mere taalelig, at Trangen til atrømme efter haanden trods den større Mulighed derfor lettere lader sig beherske.»
    De två största artiklarna i årgången handla om amerikansk straffverkställighet. Fuldmægtig i Justitsministeriet HELGA PEDERSEN har skrivit »Om amerikansk Fængselsvæsen og om Forebyggelse af Kriminalitet i U.S.A.» (s. 120—165) och direktören GUNNAR RUDSTEDT har lämnat en redogörelse för sina studier och intryck under en resa i USA 1947 under rubriken»Amerikansk straffverkställighet» (s. 224—257). Artiklarna innehålla många intressanta uppgifter från det stora arbetsfält som amerikansk fångvård utgör. Rudstedts redogörelse för fångarnas kosthåll tyder på en efter våra förhållanden oerhört hög standard. Likaså verkar hans uppgift att fångarna byta strumpor tre gånger i veckan — de som arbeta i köksavdelningarna varje dag — förbluffande för oss. Än råder dock principen safekeeping first. Rudstedt ger sammanfattningsvis den prognosen om humaniseringen av straffverkställigheten i USA att det är osannolikt att man når vissa europeiska länders nivå, vilken förutsätter en åtskilligt mer godartad kriminalitet än den man måste räkna med i Amerika. Rudstedt har också giviten liten orientering om kriminalitetssituationen där. Men därvid har han råkat överdriva något i de sifferuppgifter han lämnar, i det han förbisett att »billion» i USA betyder miljard och inte biljon. Men det är vackert så om gangsters ta in 3 miljarder årligen på racketeering.
    Bland det övriga innehållet må nämnas en synnerligen läsvärd uppsatsav prof. H. HELWEG om »Adolf Hitlers mentalitet» (s. 192—223), välgörande fri från de överdrifter som präglat vissa mindre sakkunniga författares skrifter i det makabra ämnet.