Hyresavtalen i Finland. Den finska lagen om hyrornas reglementering har undergått en betydelsefull ändring genom regeringens beslut av d. 3 okt. 1947. Däri har bestämts, att kostnaderna för lägenheternas uppvärmning och för tilldelningen av varmvatten skola utbrytas från den egentliga hyran och debiteras hyresgästerna särskilt. För detta ändamål böra de nuvarande maximihyrorna för bostadslägenheter nedsättas med visst belopp, varierande från 25 till 8 procent beroende på om huset byggts före den 1/6 39 eller blivit färdigt vid någon tidpunkt därefter intill den 1/11 då det nya systemet trädde i kraft. För affärslokaler är denna reduktion av hyran något mindre. Själva utgifterna för bränslet inklusive transport, lagring, eldning m. m. beräknas därefter för ett år enligt »verkliga med officiellt fastställda pris överensstämmande kostnader» och fördelas på resp. hyresgästeri proportion till de reducerade hyrorna. Dessa kostnader fastställas definitivt efter uppvärmningsperiodens slut, då avräkning sker med beaktande avde förskott värden är berättigad att uppbära månadsvis i samband med hyran. För att i samråd med husvärden fastställa storleken av denna förskottsersättning och godkänna avräkningen skola husets hyresgäster vid allmänt möte välja högst tre förtroendemän jämte ersättare för en uppvärmningsperiod i sänder. Dessa äro även berättigade att under sin mandattid kontrollera husets förbrukning av bränsle och få del av nödiga uppgifter och verifikat. Tvistigheter uppkomma med anl. av avräkningen böra de inom två veckor hänskjuta till hyresnämndens avgörande vid äventyr att den annars anses godkänd. Vid nämndens sammanträde företräda de hyresgästerna.

G. F-g.

 

    Ny Dansk Justitsminister. Ved det i November 1947 stedfundne danske Regeringsskifte er Overretssagfører N. Busch-Jensen blevet udnævnt til Justitsminister og indtager saaledes paany den Stilling, som han — der aldrig tidligere var traadt frem i Politik — fik betroet ved Dannelsen af Samlingsregeringen efter Kapitulationen i Maj 1945. (SvJT 1945 pag. 652). Det var Busch-Jensen's betydningsfulde Indsats i Modstandsbevægelsen, der bragte ham frem til denne ansvarsfulde Post; hans Hovedopgave blev Gennemførelsen af de Straffelove, der har dannet Grundlaget for Retsopgøret efter Danmarks Befrielse, og som har været Genstand for megen Kritik,

 

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 69men til hvis retfærdige Bedømmelse man maa tage i Betragtning den da herskende Stemning og foreliggende politiske Situation. Valget i Efteraaret 1945 medførte Samlingsregeringens og dermed Busch-Jensen's Tilbagetræden, men skaffede ham samtidigt Sæde i Folketinget som Medlem af Socialdemokratiet. Busch-Jensen vendte efter Valget tilbage til sin Stilling som Sekretær i Sagførersamfundet, hvor han lige siden Retsplejereformen i 1919 havde udført et særdeles fortjenstfuldt og indflydelserigt Arbejde, men det var aabenbart, at han var fanget af Interessen for politisk Virksomhed, og han betragtedes almindeligt som selvskreven Justitsminister i en kommende socialdemokratisk Regering. Busch-Jensen er en skarpsindig Jurist med omfattende Viden ogsaa uden for sit Fag; han er en fortrinlig Skribent og Taler og ikke mindst en behændig Debattør.

H. S.