HANS THIEME. Das Naturrecht und die europäische Privatrechtsgeschichte. Basel 1947. Helbing & Lichtenhahn. 54 s.
ANTONINO JANNER. La puissance protectrice en droit international d'aprés les expériences faites par la Suisse pendant la seconde guerre mondiale. Basel 1948. Helbing & Lichtenhahn. 79 s.
KARL BERNHARD GRAF. Die Grundrechte der Staaten im Völkerrecht. Eine kritische Untersuchung ihrer Grundlagen. Basel 1948. Helbing & Lichtenhahn. 208 s.
Vid den juridiska fakulteten vid universitetet i Basel har inrättats ett »Institut für internationales Recht und internationale Beziehungen», vilket i en »Schriftenrcihe» publicerar värdefulla arbeten i internationell rätt. Ovannämnda tre böcker utgöra nr 6, 7 resp. 8 i serien.
B. L.
Nordisk tidskriftsöversikt.
Tidsskrift for Rettsvitenskap (1948 h. 3). Bland artiklar av mera allmänt intresse må nämnas en av prof. FR. VINDING KRUSE skriven replik (s. 263—273) till Micha Markendag i anledning av dennes i festskriften till Vilhelm Lundstedt framförda kritik av Vinding Kruses Tilhörsbegrepp, några intressanta recensioner samt översikter för 1947 av dansk och svensk HD praxis. Ur JOHS. ANDENÆS rec. av Hurwitz' Kriminologi må citeras: »Kriminologien behandler spørsmålet om hvorfor noen av oss begår forbrytelser. Under lesning av kriminologisk litteratur har det ofte slått meg at en til bakgrunn for denne drøftelse i grunnen trengte en undersøkelse av hvorfor folk flest ikke begår forbrytelser. Et slikt kjennskap till normalmotivasjonen burde i grunnen være det logiske utgangspunkt for en drøftelse av årsakene til den avvikelse fra det normale som forbrytelsen representerer. — — — Jeg vet ikke om det er hensiktsmessig og mulig å trekke en drøftelse av almenprevensjonen inn i en generell fremstilling av kriminologien. Men jeg er ikke i tvil om at det ville være meget nyttig om en del av all den energi og skarpsindighet som blir anvendt for å trenge inn i forbrytelsens psykologi ble brukt for å klarlegge lovlydighetens psykologi.»
Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Nordisk Tidsskrift for Strafferet har fr. o. m. 1949 bytt namn och delvis också karaktär. »Ved bladetsnye titel», säger huvudredaktören, prof. STEPHAN HURWITZ, i sin anmälan, »vil man give udtryk for, at dets emneområde ikke alene er strafferet i traditionel forstand, men hele det brede kriminalistiske interesseområde, der sammenfattes under betegnelsen kriminalvidenskab ('criminal science', 'science criminelle'), herunder navnlig debatten om behandlingsformerne (fængselsvæsen, sanktionslære) og den kriminologiske forskning med dens
medicinske, psykiatriske, psykologiske og sociale synsvinkler i relation til kriminaliteten.»
I redaktionen ingå från Danmark, förutom huvudred., dir. for fængselsvæsenet Hans Tetens, från Norge prof. Johs. Andenæs och ekspedisjonschef Kyhn Glöersen, från Sverige prof. Ragnar Bergendal och överdir. Hardy Göransson, från Finland akedemiekanslern O. Hj. Granfelt och prof. Veli Verkko. Red.sekr. är landsretssagfører Jon Palle Buhl. Från och med 1949 är tidskriften medlemsblad för de danska, svenska och norska kriminalistföreningarna. Den tillställes alla medlemmar i dessa föreningar utan annan avgift än föreningsavgiften (i Sverige 10:—, anm. kan ske hos kriminalistföreningens sekr., byråchefen Gustav Persson, adr. Kanslihuset — tel. namnanrop — Stockholm).
Det första häftet innehåller bl. a. »Vänner och fiender till kriminalstatistiken» av prof. VERKKO (s. 8—33), »Fra fængselsnævnets virksomhedsomraade» av højesteretsdommer JESPER SIMONSEN (S. 34—55) samt en norsk (av overlæge KETIL MOTZFELDT) och en dansk (av dr. jur. LOUIS LE MAIRE) artikel om läkares tystnadsplikt.
Tidskriften önskas i sitt nya skick all lycka; dock må man uttala en förhoppning att red. skall bli i tillfälle att ägna något mera tid åt korrekturläsningen, som i det första häftet är bristfällig särskilt betr. omslaget och »Mindre Meddelelser».
Nordisk Tidsskrift for International Ret (1947—48 h. 1). Den danska typografstrejken 1947 har åstadkommit ett boulversement i tidskriftens kronologi. Årgångarna 1947 och 1948 ha slagits samman och utg. räknar som en vinst härav att eftersom tidskriften började utkomma 1930 så kan numera årgångens nummer sluta på samma siffra som årtalet. Häftet inledes med en av UTG. ristad runa över professorn i rättshistoria och folkrätt vid Köpenhamns universitet Poul Johs. Jørgensen samt innehåller vidare »Sikkerhed og de forenede nationer» av prof. QUINCY WRIGHT (s. 9—23), »Nürnbergdommens retlige begrundelse» av dr. ANDRÉ BALAZS (s. 24—31) samt i serien orienterande översikter över aktuella spörsmål artiklar av UTG. om Svalbard och Palestina, av vilka särskilt den förra innehåller uppgifter som inte torde vara så allmänt kända för svenska läsare.
Defensor legis (1948 h. 5—12). Ur det svenskspråkiga innehållet må nämnas: »Några ord om advokatens befattning med patentärenden och patentmål» av vice häradshövdingen BERNDT GODENHIELM (s. 140—158), »Reformen av bevisrätten och rättegångsförfarandet» av justitierådmannen B.C. CARLSON (S. 216—230), en starkt kritisk vidräkning med den reform av 17 kap. RB som genomförts i Finland fr. o. m. ingången av 1949 och som innebär bl. a. att fri bevisprövning och förbud mot användande av vittnesattester införts utan att själva förfarandet omgestaltats, samt »Vad beskattas såsom inkomst?» av prof. W. A. PALME (s. 268—283).
Juristen (1948 h. 22—48). Jur. kand. och Master of Laws CARL-ÅKE HEDQVIST lämnar s. 233—245 en skildring av hur de juridiska studierna numera under professorerna Harold D. Lasswells och Myres S. Mc Dougals
ledning bedrivas vid the Law School vid Yale University. SvJT hoppas att inom inte alltför lång tid bli i tillfälle att publicera en redogörelse för de allra nyaste rönen inom amerikansk juridisk undervisning, som synes befinna sig i ett skede av livlig, friskt experimentell utveckling. — Prof. FR. VINDING KRUSE diskuterar s. 257—283 hur en »Fælles nordisk lovgivning om hævd og forældelse» bör utformas. Ett av honom verkställt försök att sammanfatta resultatet i lagtext visar att en dylik unifiering av rätten kommer att möta stora svårigheter. — I anledning av Knud Waabensbok om Betinge de straffedomme framlägger statsadvokat JØRGEN TROLLEs. 317—327 åtskilliga intressanta synpunkter på ämnet »Om anklagemyndighedens tiltalefrafald og om betingede domme». — Några läsare erinrasig måhända att man i Danmark förliden sommar fick anledning att överväga lagligheten av de kroppsvisitationer som tullen i Köpenhamn företog på Sverige-resande. Någon hade vägrat att låta visitera sig och tullen fann då att man måhända saknade lagligt stöd för visitationerna. I anledning härav har prof. ERWIN MUNCH-PETERSEN S. 361—370 (ang. den rätta pagineringen se s. 396) lärt och med komparativa utblickar behandlat problemet. Resultatet är bl. a. att »en med hel eller delvis afklædning forbundet undersøgelse af den pågældendes legeme i særligt visitationsrum» får ske endast vid grundad misstanke om brott. Dansk rätt är tydligen delvis strängare än svensk. Enligt RB 28:13 må kroppsvisitation å kvinna som bekant ej verkställas av annan än kvinna (eller läkare). Dansk rätt kräver att undersökningen sker »ved ærbare kvinder». — Vid Köpenhamns universitets årsfest d. 25 nov. 1948 — årsfesten firas som en stor högtid — höll prof., O. A. BORUM ett stort tal om »Retsvidenskabens teori og politik» som återges s. 377—391 (i litteraturförteckningen har Heinrich Rickert kommit att kallas Richert, dennes Die Grenzen etc. utkom redan 1902 i sin första uppl.; Olivecronas Om lagen och staten trycktes och utkom först 1940, ej 1939 som emellertid är årtalet för den engelska versionen Law as Fact; i titeln på Cardozos andra arbete har ett tryckfel råkat insmyga sig som emellertid lätt lär upptäckas).
Ugeskrift for Retsvæsen (1948 h. 41—52, 1949 h. 1—6). Ur innehållet må nämnas följande. »Betingede Særforanstaltninger» av lektor W. E. von EYBEN (1948 s. 269—279) med tillägg av byretsdommer P. M. SACHS (s. 287—289) och landsdommer H. H. HOLM (1949 s. 18—20). Med det nya året har tidskriften övergivit sin för svenska ögon något väl franska antikva; numera trycks den med en »modernare», rundare stilsort, vars tekniska namn anm. ej vågar gissa. Den nya stilen är vida mera lättläst men anm. skulle vilja göra den anmärkningen mot den att dess kursiverade typer ej tillräckligt skilja sig från övriga. Landsdommer HELGE HOFF lämnar under rubriken »Nogle Erfaringer fra Behandlingen af Sager for den ekstraordinære Tjenestemandsdomstol» (s. 1—15) en redogörelse för hur denna extraordinära domstol, som haft till uppgift »disciplinær Behandling af Sager mod Tjenestemænd, der i de fem lange Aar i national Henseende havde svigtet deres Pligter over for det danske Folk» arbetat. Den
har haft sammanlagt 602 mål att handlägga. Frikännande har skett i 183 fall, avsked har meddelats i 308, 20 ha degraderats och 76 förflyttats till annan tjänst.
Norsk Retstidende (1948 h. 1—50). Tidskriften innehåller numera nästan uteslutande rättsfallsreferat, därav fortfarande ett mycket stort antal sammanhängande med rettsoppgjøret. Årg. 1948 innehåller utom dessa referat endast två uppsatser, av väsentligen rent norskt intresse, en redogörelse för juridiska examina, några litteraturnotiser samt en liten pärla: under rubriken »Noen ord om pavens skjegg» meddelar prof. Arnholm att han och høyesterettsadvokat Støylen kommit överens om att avblåsa en dem emellan uppkommen, med trycksvärta förd strid huruvida förutsättningarna för vinnande av äktenskapsskillnad på grund av att andra maken blivit dömd till frihetsstraff i minst tre år föreligga även för det fall att frihetsstraffet ådömts villkorligt. Anledningen till förlikningen är upptäckten att villkorlig dom inte kan ges på straff över ett år.
Tidskrift, utgiven av Juridiska föreningen i Finland (1948 h. 1—6). Ur innehållet i årg. 1948 må nämnas: Prof. Bo PALMGREN »Reformatio in pejus i brottmål» (s. 12—24), prof. GUNNAR PALMGREN »Om indexklausuler i leverans- och entreprenadavtal» (s. 75—101), doc. OLE WESTERBERG »Något om administrativa besluts materiella rättskraft enligt finsk rätt» (s. 141—177 och 179—200), hovrättsrådet, adj. led. av Högsta domstolen EDvARD HÄLLFORS »Om rätten till virke, som vid flottning sjunkit» (s. 240—261; om samma ämne justitierådet GUNNAR NYBERGH s. 262—265).
Nordisk Administrativt Tidsskrift (1948 h. 1—4). Generaldirektör C. TARRAS SÄLLFORS redogör (s. 1—27) för »Organisationsundersökningar inom den svenska statsförvaltningen», kst. rigsombudsman C. A. VAGN-HANSEN ger (s. 65—72) en skildring av »Den færøske nyordning» och prof. THEODOR GEIGER ställer i en synnerligen intressant både historisk och aktuell sociologisk uppsats om »Samfundet og dets højere embedsmænd» (s. 117—134) ämbetsmannakårens ekonomiska problem i en skarp belysning. Det är främst danska förhållanden Geiger skildrar och som ge basen för hans slutsatser och prognoser, men vad han säger passar bra också för svenska förhållanden. Statens politik på detta område får en ytterst skarp kritik: att man ej sätter de ekonomiska villkoren så, att man har möjlighet att draga till sig — eller behålla — de bästa krafterna »er mere end kortsynet — det er selvmorderisk». Slutligen må nämnas att ekspeditionssekretær J. ELKJÆR LARSEN lämnar en på studier på ort och ställe grundad redogörelse för amerikansk administration (s. 161—176), varav inhämtas bl. a. att USA:s Department of Agriculture har en personal på omkring 12,000 personer eller, om man medräknar personalen in the field, c:a 120,000 stycken.
B. L.