Facts about Sweden 1949/50. Utg. av Arvid Eldh. Stockholm 1949. Forum. 64 s. Kr. 2.50.

 

    Forum har i samarbete med Svenska institutet utgivit en liten handbok om Sverige och svenska förhållanden, skriven på amerikansk engelska och avsedd i första hand för den anglosachsiska publiken. Utgivaren har såvitt granskaren kunnat finna lyckats alldeles förträffligt. En sida avhandlar Judiciary. Den röjer genom sitt rika och vederhäftigt koncisa innehåll att utgivaren haft förmånen att samarbeta med högt kvalificerade fackmän; den ger en verkligt god introduktion av svensk rättskipning i de kretsar till vilka den lilla handboken vänder sig. Måhända överdriver dock förf. när han säger att »even a layman can understand and use Swedish law for himself» och kanske ger han en något felaktig bild av svensk lagstiftningsaktivitet när han uppger att denne layman »needs only go to a single volume in which all of Swedish law is condensed». Aktualiteten framhäves genom ett synbarligen helt nyligen taget foto av det nya Supreme courtsite at Stockholm. Den föreliggande utgåvan är den andra; meningen är att »Facts» skall bli årlig.

B. L.

 

    Tidsskrift for rettsvitenskap (h. 4, 5/1948). H. 4 upptas till större delen av en uppsats av prof. C. J. ARNHOLM »Omkring rettshandelsteorien» (s. 368—431), vari förf. under genomgång av så gott som hela den centrala nordiska obligationsrättsliga litteraturen, jämte annat, undersöker bruket och innebörden av uttrycket rettshandel (Rechtsgeschäft, rättshandling, løggerning etc.) och ifrågasätter om man inte kan avvara det. Universitetsstipendiat WILHELM AUBERT skriver om »Noen problemer i rettssosiologien» (s. 432—465). Häftet inledes med en hyllningsartikel av høyesterettsdommer SOLEM (†) till f. d. høyesterettsjustitiarius HERMAN SCHEEL i anledning av dennes 90-årsdag. — H. 5 inledes med ett föredrag av justitieminister O. C. GUNDERSEN (S. 481—510), »Noen betraktninger omkring rettsoppgjøret med landssvikerne», däri denne lämnar en redogörelse och ett försvar för det nu i huvudsak avslutade oppgjøret. Fil. lic., jur. kand. BJÖRN AHLANDER skriver (s. 511—531) om »Teoretiska satser och 'förslagssatser' inom juridiken». Slutligen må nämnas en intressant »Oversikt over de forskjellige rettssystemer innen Det britiske Samvelde» (s. 561—571) av høyesterettsadvokat OLE TORLEIF RØED.
    Till årgångarna 1938—1947 har utkommit ett register, utarbetat av bureauchef E. BUGGE.

 

    Nordisk tidskrift for kriminalvidenskap ger i sitt h. 2/1949 åtskillig interssant lektyr. Kan huvudredaktören i fortsättningen uppehålla denna standard på NTfK äro både han och tidskriften att gratulera; och med kännedom om hans energi har man anledning tro att han skall lyckas. Både Danmark, Finland, Norge och Sverige äro, som sig bör, representerade bland författarna. Statsadvokat JØRGEN TROLLES uppsats »Om reaktionen mod forbrydelser begået af gamle personer» (s. 90—98) har försetts med en Sum

mary på engelska. S. 108—124 avtryckes ett föredrag som överläkaren TORSTEN SONDÉN hållit för dansk publik om »Rättspsykiatriska problem i Sverige, speciellt psykiatriska fångvårdsproblem». Framställningen är — som man kunnat vänta — starkt kritisk men ljusa drag saknas inte helt. Om de nya tillräknelighetsbestämmelserna säger Sondén: »Jag har det intrycket, att de nya bestämmelserna medverkat till att minska den motsättning mellan domstolarnas och läkarnas uppfattning, som tidigare ofta varit så framträdande. Den rättspsykiatriska specialiseringen har också framtvingat en närmare kontakt mellan domstolar och rättspsykiatrer, vilket varit till förmån för samarbetet. Domstolarna behöva inte längre irriteras av utlåtanden, som röja okunnighet om straffrättskipningens elementäraste regler, och å andra sidan ha läkarne nu att göra med en generation domstolsjurister, som icke anser psykiatri och kriminalspykologi vara obehövliga vetenskaper. Överhuvud taget har en avspänning inträtt i de rättspsykiatriska fejderna — så länge det nu varar.» En av de faktorer som kraftigast verkat till en sådan ömsesidig förståelse må här nämnas av anm., nämligen Kriminalpolitiska sällskapet, den s. k. Schlyters akademi. Som mål för dennas verksamhet uppsatte initiativtagaren från början att åstadkomma kontakt mellan läkare och jurister och detta har han lyckats åstadkomma på ett sätt som säkerligen förvånat många skeptici.
    Byretsdommer THEODOR PETERSEN, som är en intresserad förmedlare av kunskap om engelsk rätt, redogör under rubriken »Det nyeste i engelsk straffelovgivning» (s. 128—135) för Criminal Justice Act 1948 (jfr SvJT 1949 s. 326—337). Overlæge GEORG STURUP skriver s. 135—141 om »Ambulant behandling af alkoholister — Antabusbehandling» med utförlig litteraturhänvisning. Slutligen må nämnas en artikel av lektor W. E. von EYBEN om aktuella problem beträffande »Særforanstaltninger efter dansk retspraksis» (s. 141—146). — Bokrecensionerna äro synnerligen talrika.