Die Schledsgerichtsbarkeit in Zivil- und Handelssachen in Europa. Unter Mitwirkung zahlreicher Reehtswalirer aus verschiedenen Ländern hrsg. von ADOLF SCHÖNKE. Bd I—II. Berlin 1944—1948. Carl Heymanns Verlag. 507 + 312 s.

 

    Det torde vara otvivelaktigt, att det konventionella skiljeförfarandet såsom medel att bilägga tvister numera erhållit en betydande utbredning, icke minst beträffande handelsförhållanden av internationell karaktär. Med hänsyn härtill är det naturligen av stor praktisk betydelse, att man lätt kan förskaffa sig kännedom om i skilda länder gällande bestämmelser om skiljeförfarande ävensom om olika internationella organs verksamhet och föreskrifter i detta hänseende. Syftet att förmedla en sådan kännedom tillgodoses på ett förnämligt sätt genom föreliggande arbete, som utgivits av prof. ADOLF SCHÖNKE.
    Arbetet har väsentligen karaktären av ett samlingsverk, bestående av fristående, systematiska redogörelser för reglerna om konventionellt skiljeförfarande i flertalet europeiska rättsordningar av intresse. Förutom beträffande Sovjetunionen saknas i huvudsak endast en redogörelse för fransk rätt. Utgivaren uttalar emellertid en förhoppning att senare kunna publicera bidrag från dessa länder tillsammans med framställningar rörande regler om skiljeförfarande i de viktigare utomeuropeiska rättsordningarna.
    De olika bidragen ha, med undantag av redogörelserna för engelsk och norsk rätt, författats av medarbetare i respektive länder. (För Sverige har sålunda prof. HÄDAR BERGLUND medverkat.) Deras värde förhöjes av att de innehålla litteraturhänvisningar och i allmänhet även kortfattade redogörelser för mera betydande domstolsavgöranden samt av att gällande lagbestämmelser återgivits (på tyska språket). (I detta sammanhang må uppmärksamheten fästas på en av Internationella handelskammaren nyligen utgiven samling av olika länders lagbestämmelser om skiljeförfarande, återgivna på engelska och franska språken: Commercial Arbitration and the Law througout the World. Basel 1949.)
    Vid sidan av de olika framställningarna rörande respektive länder innehåller arbetet åtskilliga intressanta uppsatser av mera allmän karaktär. Sålunda inledes Bd I med ett bidrag av utgivaren, betitlat »Der gegen-

wärtige Stand und der weitere Ausbau der internationalen Sehiedsgerichtsbarkeit in Zivil- und Handelssachen», innehållande bl. a. redogörelser för den verksamhet i syfte att åvägabringa enhetliga regler om skiljeförfarande, som bedrives av l'Institut international de Rome pour 1'unification du droit privé och av International Law Association. Framställningen kompletteras av det inledande bidraget i Bd II av en fransk författare, MARX, om den internationella skiljedomsverksamhetens utveckling och uppgifter efter det andra världskriget. Andra värdefulla uppsatser (i Bd I) behandla genévekonventionerna av 1923 och 1927 samt Internationella handelskammarens förliknings- och skiljedomsverksamhet.
    Slutligen må framhållas, att såsom bilagor på tyska språket återgivits, förutom de nyss nämnda genévekonventionerna, gällande bestämmelser rörande den verksamhet i förevarande hänseende, som bedrives av ett flertal internationellt betydelsefulla institutioner, såsom Internationella handelskammaren, the London Court of Arbitration, la Chambre Arbitrale de Paris och la Chambre de Commerce de Bruxelles. För en svensk läsare har det sitt särskilda intresse att notera, att man däribland även återfinner regler för skiljedomstolar, tillsatta under medverkan av Sveriges Tekniskt-Industriella Skiljedomsinstitut.

L. W.