Förslag rörande hovrättsting. Enligt RB 2:5 må hovrätt om särskilda skäl äro därtill hålla sammanträde å annan ort än den där den har sitt säte; hovrätt beträffande vilken K. M:t meddelat förordnande därom skall årligen å bestämda tider hålla hovrättsting utom förläggningsorten å viss eller vissa orter inom domkretsen för huvudförhandling i mål från den delen av domkretsen. Lagstiftaren har lagt stor vikt vid anordningen med hovrättsting såsom ett medel att nedbringa framför allt de enskilda parternas kostnader i hovrättsprocessen. Under det gångna året ha hovrätterna i ganska stor utsträckning begagnat sig av sin möjlighet att hålla särskilda sammanträden utanför hovrättsorten. Fram till 1/12 1948 hade sålunda hovrätten för Nedre Norrland hållit dylika sammanträden i 18 mål (under 10 dagar) och hovrätten för Övre Norrland i ej mindre än 44 mål (under 37 dagar).
    Dessa särskilda sammanträden kunna emellertid ej ersätta hovrättstingen. Parter som bo mera avlägset från hovrättens stationeringsort böra, när de överväga att fullfölja mål till hovrätten, kunna med en viss grad av säkerhet räkna med att om det blir huvudförhandling med vittnesförhör denna hålles å en för dem gynnsammare ort än hovrättens stationeringsort. Det är därför angeläget med en fast tingsordning för hovrätterna. En P. M. i ämnet har från justitiedepartementet utremitterats till hovrätterna, vissa länsstyrelser, advokatsamfundet m. fl. I denna föreslås att Svea hovrätt skall hålla ting i Karlstad, Falun, Gävle och Örebro, Göta hovrätt i Skövde, Norrköping och Kalmar, hovrätten för Västra Sverige i Uddevalla eller Vänersborg, Skånska hovrätten i Karlskrona, hovrätten för Nedre Norrland i Östersund samt hovrätten för Övre Norrland i Luleå eller Boden. Normalt skall å varje tingsort hållas 5 hovrättsting årligen, ett vart om erforderligt antal dagar. Bestämmelser avses skola ges om sättet för kungörande och avlysande av hovrättsting.

B. L.

 

    Tillfällig omorganisation av Stockholms rådhusrätt. För att möjliggöra en avarbetning av den stora balans av mål som förelåg vid Stockholms rådhusrätt när juristkonflikten i början av sommaren 1948 avblåstes (832 brottmål och 863 tvistemål vartill kommo hos åklagarmyndigheten liggande 17,972 mål) ha Stockholms stadsfullmäktige d. 15 nov. beslutat en tillfällig utökning av rådhusrätten från nuvarande 16 ordinarie och 3 extra avdelningar till sammanlagt 24 avdelningar, varav 8 extra. Den ena avdelningen avses emellertid för de nytillkomna militära rättegångsmålen och har således icke direkt med balansens avarbetande att skaffa. Utökningen av antalet avdelningar har väsentligen möjliggjorts genom att assessorerna på nämndmålsavdelningarna, vilka huvudsakligen tjänstgjort såsom protokollförare, placerats som ledamöter på nyinrättade avdelningar. Som protokollförare på nämndmålsavdelningarna avses i stället skola tjänstgöra sekreterare, motsvarande hovrätternas fiskaler.

NOTISER. 79    Till grund för den utvidgade organisationen, som beräknas komma att bestå ett par år, ligger ett förslag som framlagts av överståthållarämbetets rådhusrättskommitté (hovrättsrådet B. Lassen, ordf., finanssekreteraren H. von Heland, vice stadsjuristen P. E. Elsin, magistratsrådmannen H. Hector och assessorn B. Brandt med byråsekr. K.-H. Svenonius som sekr.).

B. L.