LITTERATUR
BERTIL WALDÉN. Askers och Sköllersta tingslag. Minnesskrift utarbetad på uppdrag av Askers och Sköllersta tingshusstyrelse. Örebro 1949. 238 s. Kr. 12.50.
I och med ikraftträdandet av nya RB sammanslogos de båda tingslagen i Östernärkes domsaga, Askers och Sköllersta samt Glanshammars och Örebro till ett. Samtidigt nedlades Askers och Sköllersta tingslags tingsställe i Sköllersta och domsagan fick gemensamt tingsställe i Örebro. De sålunda timade förändringarna ha föranlett tingshusstyrelsen i Askers och Sköllersta att låta landsantikvarien i Örebro län, fil. dr Bertil Waldén utarbeta föreliggande minnesskrift.
Waldén framhåller i förordet uttryckligen att hans framställning inte är att betrakta som en rättshistorisk undersökning utan som en populärvetenskaplig skildring av en bygd i belysning av dess rättsväsen. Efter de anspråk med vilka skriften sålunda framträder skall den bedömas och det må genast sägas att den erbjuder mycket av intresse åt en läsare. Man får en skildring av den judiciella indelningen, tingsplatser och tingshus, biografiska notiser om lagmän, häradshövdingar, lagläsare och åklagare samt vidare en namnlängd över inte färre än »815 nämndemän under 568 år». Waldén framhåller själv att några av de som nämndemän upptagna måhända inte haft denna funktion utan i stället varit köpevittnen; värdet av namnlängden torde emellertid inte nämnvärt påverkas av denna ovisshet. Av intresse äro de omkring 120 nämndemansporträtt, de äldsta från mitten av 1800-talet, som återges.
Waldén har låtit några äldre nämndemän berätta minnen från sin tjänstgöring och tagit upp deras berättelser på tråddiktafon. Men detta experiment har givit påfallande ringa behållning. Det sammanhänger utan tvivel med att det inte hänt så mycket remarkabelt på tingen under de senare årtiondena. Kontrastverkan ge de gamla domböcker som Waldén antingen helt avtryckt (Asker 1598, tre ting, Sköllersta 1603, två ting) eller excerperat för den mera anekdotmässiga avdelningen av minnesskriften.
När man läser de gamla domböckerna tycker man sig få en god bekräftelse på att historiens förlopp, sett från en dock icke särskilt avlägsen landsändas horisont, inte mycket liknat det mera Odhnerskt officiella. Hertig Karl regerar, knektarna dra ut i trettioåriga kriget eller till Narva och Poltava och några komma åter, konstitutionen förändras genom statsvälvningar — men livet på Närkesslätten beröres inte mycket därav. Kanske lägersmålen äro något flera när soldatesken återvänt med utomlands förvärvade ovanor till ensamma krigsänkor; och häxeri- och