NOTISER.
Förslag om ett rättsvetenskapligt forskningsråd. I samband med den upprustning av den vetenskapliga forskningen, som ägt rum under 1940-talet, har ett antal forskningsråd inrättats i syfte att förbättra olika vetenskapers villkor. Sålunda ha inrättats statens tekniska forskningsråd, jordbrukets forskningsråd, medicinska forskningsrådet, naturvetenskapliga forskningsrådet och samhällsvetenskapliga forskningsrådet (för samhällsvetenskaplig med undantag av rättsvetenskaplig forskning), varjämte humanistiska fondens nämnd i förhållande till den centrala humanistiska och teologiska forskningen erhållit en ställning motsvarande forskningsrådens. Därmed torde så gott som alla vetenskaper vid våra universitet och högskolor kunna erhålla statliga anslag genom centrala organ med undantag för rättsvetenskapen. Visserligen givas bidrag till rättsvetenskaplig forskning från vissa enskilda fonder och stiftelser, men dessa ha i flera fall att tillgodose även andra ändamål än forskning i egentlig mening, och dessutom äro de ofta avsedda för forskning endast inom vissa rättsområden. Rättsvetenskapen blir därför icke allsidigt tillgodosedd genom dessa bidrag. Några särskilda statliga anslag till rättsvetenskaplig forskning finnas icke förutom ett anslag till utgivande av författningskommentarer m. m, vilket handhaves av nämnden för utgivande av förvaltningsrättsliga publikationer, och ett anslag för bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten av lärare vid universiteten och Stockholms högskola.
De 1949 tillkallade sakkunniga för utredning av de juridiska och statsvetenskapliga examina ha upptagit frågan om inrättande av ett forskningsråd jämväl för rättsvetenskapen i en PM om inrättande av ett rättsvetenskapligt forskningsråd (SOU 1949:52). De sakkunniga framhålla, att den juridiska forskningen f. n. befinner sig i ett otillfredsställande läge till följd av brist på ekonomiska resurser samt svårigheten att erhålla en samlad överblick över denna forsknings resultat vid varje tid och dess förhållande till de viktigaste forskningsresultaten inom angränsande vetenskaper och till det praktiska livets krav på rättsvetenskapliga framställningar ävensom till huvuddragen av utvecklingen i utlandet. En tillfredsställande lösning på dessa svårigheter anse de sakkunniga att man kan ernå genom inrättande av ett med statliga anslag utrustat forskningsråd med uppgift att tillgodose forskningens intressen inom samtliga grenar av juridiken och därmed samhöriga områden, t. ex. kriminologien.
Rådets främsta uppgift bör enligt de sakkunnigas mening vara att fördela de anslag för juridisk forskning, som kunna ställas till dess förfogande. I första hand böra därvid enskilda forskare beviljas medel för rättsvetenskapligt arbete. Anslag skulle sålunda kunna lämnas till anlitande av juridiskt utbildade biträden för excerpering, systematisk genomgång av rättsfallssamlingar och litteratur, fältundersökningar m. m., till skrivhjälp och annat mera kontorsmässigt arbete, till resor för vetenskap-