Finlands högsta domstol och högsta förvaltningsdomstol. Till extraordinarie justitieråd (jfr SvJT 1948 s. 768 och 1950 s. 223) ha utnämnts f. justitieråden Karl Erikson, Aleksis Ekholm och Knut Molin, f. hovrättsrådet Edvard Hällfors, hovrättsråden Yrjö Sinkari, Eino Eskola och Eero Corell, äldre justitiesekreterarna Lauri Anttila, Antero Laakso och Bertel Schwindt, äldre försäkringsdomaren Kaarlo Kalliala, hovrättsassessorerna Lauri Takkunen och Sakari Sohlberg samt äldre justitierådmannen Bror Clas Carlson.
    Till extraordinarie förvaltningsråd ha utnämnts lagstiftningsrådet Johannes Haltia, äldre förvaltningssekreterarna Rolf Tollander och Erkki Savolainen, länsrådet Hugo Yrjölä, äldre justitiekanslerssekreteraren Erkki Hämäläinen, universitetsadjunkten Paavo Kastari och förutv. justitieministern jur. dr Tauno Suontausta.

B. P-n.

    A. A. von Hellens †. F. presidenten i Åbo hovrätt, friherre Albert Alexander von Hellens avled d. 2 april 1950. Han hade nyss vid uppnådd 70 års ålder avgått från sitt ämbete (se även SvJT 1950 s. 76).
 

B. P-n.

 

NOTISER.

 

    Tryckfrihetskommittén upphör. Genom de under år 1949, i samband med antagandet av den nya tryckfrihetsförordningen, genomförda ändringarna av regeringsformen § 108 och riksdagsordningen § 70 har den alltsedan år 1810 existerande tryckfrihetskommittén avskaffats. Enligt ett övergångsstadgande skulle dock kommittén alltjämt fungera, så länge den äldre tryckfrihetsförordningen gällde eller eljest, enligt övergångsbestämmelserna till den nya förordningen, åtgärd ankom å tryckfrihetskommittén. Som bekant har nya tryckfrihetsförordningen trätt i kraft d. 1 jan. 1950. Den äldre förordningen skall dock alltjämt tillämpas bl. a. i fråga om indragning av tryckt skrift, varom beslut meddelats före nyssnämnda tidpunkt.
    Tryckfrihetskommittén, som alltsedan år 1942 icke haft att behandla något ärende, har avslutat sin verksamhet med ett sammanträde d. 3 jan. innevarande år, vid vilket kommitténs sista berättelse till riksdagen justerades.
    Av de uppgifter, som under tidernas lopp åvilat kommittén, kvarstodo vid dess upphörande endast två. Kommittén hade sålunda att dels i före-

 

kommande fall pröva huruvida förordnande om indragning av disciplinupplösande skrift, som påträffats vid trupp eller å flottans fartyg, skulle äga bestånd, dels ock avgiva yttrande i anledning av konfiskation utan rättegång av tryckt skrift som föranlett missnöje hos främmande makt. Den förstnämnda uppgiften, som tillades kommittén genom en år 1909 genomförd ändring i tryckfrihetsförordningen resp., såvitt rörde skrift som mångfaldigats annorledes än medelst tryck, genom en särskild lag av år 1936, har tidvis tillfört kommittén åtskilliga ärenden. I övrigt har kommittén varit föga arbetstyngd. Under vissa perioder, såsom de sista decennierna av 1800-talet, har dess verksamhet legat i det närmaste helt nere. Som kommitténs främsta uppgift framstod från början den i regeringsformen § 108 i dess ursprungliga lydelse stadgade skyldigheten att på begäran av författare eller boktryckare avgiva yttrande, huruvida för tryckning avsedd skrift var åtalbar eller icke. Förklarade kommittén därvid att hinder för tryckning icke mötte, överflyttades ansvaret för skriftens innehåll på kommittén. Detta institut, som avvecklades genom en år 1941 genomförd grundlagsändring, fick emellertid aldrig den praktiska betydelse som grundlagsfäderna hade avsett. Sådana yttranden ha endast sällan begärts av kommittén och det har efter år 1835 aldrig inträffat att kommittén velat påtaga sig ansvaret för inlämnad skrifts tryckande. — Kommittén har även haft andra uppgifter. Under ståndsriksdagarnas tid hade den sålunda att svara för tryckning av riksdagsbesluten och av grundlagarna.
    Kommittén har bestått av justitieombudsmannen såsom självskriven ordförande samt sex av riksdagen valda, »för kunskaper och lärdom kända» personer, bland dem två lagfarna. Under tidernas lopp har kommittén såsom medlemmar kunnat räkna många framstående jurister. I den första uppsättningen återfanns sålunda Olof Zenius, sedermera bemärkt ledamot av lagkommittén. Den berömde Johan Gabriel Richert har också tillhört tryckfrihetskommittén. Från senare tid må nämnas namnen Ivar Afzelius, Ernst Trygger, Nils Alexanderson och Östen Undén. Även många andra andens stormän har kommittén kunnat räkna inom sina led. Av skalder skall här endast nämnas Erik Axel Karlfeldt, som tillhörde kommittén från 1909 till sin död. Vidare må pekas på riksantikvarien Bror Emil Hildebrand, dennes son och efterträdare i ämbetet Hans Olof Hildebrand Hildebrand, riksarkivarien Johan Jakob Nordström, även berömd såsom juridisk författare, riksarkivarien Carl Gustaf Malmström, den berömde polarforskaren Adolf Erik Nordenskiöld, riksantikvarien Oscar Montelius, bibliotekarien Harald Wieselgren och professorn Henrik Schück. Även andra framstående män ha tagit säte i kommittén, såsom kanslirådet, sedermera statsrådet och presidenten A. von Hartmansdorff och den kände skolmannen Sixten von Friesen.
    Vid dess upphörande sutto i kommittén, förutom justitieombudsmannen Folke Rudewall, f. d. presidenten Karl Schlyter, generaldirektören Henning Leo, f. d. justitierådet Natanael Gärde, prof. Erik Wellander, redaktören David Ollén och prof. Nils Ahnlund. Kommitténs sekreterare har under de sista 28 åren varit byråchefen i justitieombudsmansexpeditionen Gösta Stenlund.

Ulf Lundvik.