GUNNAR VON SYDOW. 471Indisk skiljedom under svensk medverkan. I samband med delningen av Indien år 1947 uti två dominions, nämligen Indien och Pakistan, bestämdes att Bengalen skulle uppdelas i två provinser Västbengalen att tilldelas Indien och Östbengalen att tilldelas Pakistan. Gränsdragningen dem emellan anförtroddes åt en särskild gränskommission, sammansatt av två representanter för det nya Indien och två representanter för Pakistan. Till ordförande i kommissionen utsågs Sir Cyril Radcliffe. Kommissionen blev ej enhällig utan dess beslut återgav ordförandens mening.
Kommissionens beslut, känt under namnet Radcliffe's Award, gav upphov till olika tolkningar av de två staterna. För att lösa fyra av dessa tvister överenskommo desamma i december 1948 att tillsätta en särskild skiljedomstol om tre medlemmar. Indien utsåg som medlem av domstolen Justice Chandrasekhara Aiyar, tidigare medlem av High Court i Madras, medan Pakistan utsåg nuvarande Chief Justice för High Court i Dacca, Justice Shahabuddin. Till ordförande i domstolen kallade de båda staterna f. d. justitierådet Algot Bagge, medan hovrättsassessorn G. von Sydow, för tillfället biträdande generalsekreterare vid Internationella rättsinstitutet i Rom, utsågs till domstolens generalsekreterare. I övrigt utgjordes sekretariatet av två biträdande generalsekreterare, en indier och en pakistani, stenografer och skrivmaskinspersonal m. m. i allt ett 30-tal personer.
Domstolens sessioner höllos i Calcutta under tiden d. 5—d. 16 dec. 1949 och i Dacca, Östpakistan, under tiden d. 4—d. 12 jan. 1950, varefter domstolen fortsatte med enskilda överläggningar till d. 26 jan. då domen undertecknades. Denna överlämnades skriftligen till befullmäktigade ombud för de båda regeringarna i Bombay d. 3 febr. 1950 i samband med justitierådet Bagges återresa till Europa.
Vid handläggningen, som fördes på engelska, följdes i huvudsak det engelska rättegångsförfarandet. Samtliga anföranden stenograferades och varje dag förelåg redan kl. 9 på morgonen ett av generalsekreterarna genomgånget referat av handläggningen föregående dag. Samarbetet inom domstolen och dess sekretariat var mycket gott och hjärtligt och alla svårigheter övervunnos i bästa samförstånd. I detta sammanhang må det vara tillåtet att referera vad den indiska domaren yttrade i sin motivering till dom om justitierådet Bagge: »Han var en förebild i tålamod och vänlighet och han ledde domstolens förhandlingar med värdighet och i en anda av vänlig resonlighet.»
Domstolens uppgift var att tolka Radcliffe's Award uti fyra punkter. Den första tvistepunkten rörde floden Ganges. Enligt Radcliffes Award skulle gränsen gå utför floden Ganges längs gränsen mellan Malda distrikt och Murshidabad distrikt. Vidare stadgades, att distriktsgränsen och icke Ganges aktuella lopp skulle utgöra gräns mellan Öst- och Västbengalen. Enligt vid tiden för meddelandet av Radcliffe's Award gällande förordningar utgjordes distriktsgränsen med undantag för en kortare sträcka där den gick över land, av mittströmmen i Ganges. Indien hävdade att gränsen mellan de två dominions skulle vara en fix linje