Sveriges juristförbund höll ordinarie fullmäktigmöte i Stockholm d. 25—26 mars 1950. I mötet deltogo omkring åttio fullmäktige. Därjämte närvoro ett ganska stort antal intresserade förbundsmedlemmar samt såsom förbundets gäster bland andra v. ordf. i Finlands juristförbund förvaltningsrådet Olavi Honka, ordf. i SACO (Sveriges Akademikers Centralorganisation) prof. Torsten R. Åström samt SACO:s verkställande direktör J. C. Almquist. Såsom mötets ordf. fungerade stiftssekreteraren Olof Morén, Uppsala.
    Enligt förbundets vid mötet framlagda verksamhetsberättelse för år 1949 uppgick medlemsantalet vid årets början till 3,581 och vid dess slut till 3,811.
    Under året hade tillkommit nya lokalavdelningar för Uppland (ordf. stiftsnotarien Y. Hellbing), för Kalmar län (ordf. borgmästaren Y. Malm-

 

quist) och för Norrköping-Söderköpingsområdet (ordf. rådmannen A. Törnvall). I övrigt har förbundet lokalavdelningar för Skåne (ordf. stadsfogden G. Björck), för Jönköpings län (ordf. hovrättsassessorn B. Adèll), för Kronobergs län (ordf. borgmästaren O. Bergholtz), för Skaraborgs län (ordf. rådmannen A. Söderström), för Jämtlands län (ordf. länsassessorn F. Holmberg), för Norrbottens län (ordf. stadsombudsmannen S. Thurfjell) samt Västra avdelningen (ordf. advokaten R. Hedén). Den fackmässiga organisationen omfattar sektionerna för jurister vid statliga domstolar (ordf. t. f. revisionssekreteraren C. Carlon), vid rådhusrätter (ordf. borgmästaren A. Lindskog), vid central statsförvaltning (ordf. byrådirektören H. Carlman), i lokal statsförvaltning (ordf. länsassessorn F. Lindberg), inom polis- och åklagarväsende (ordf. stadsfiskalen L. Asplund), i kommunal förvaltning (ordf. kommunalborgmästaren G. Dalén), i enskild tjänst (ordf. direktörsassistenten G. Leo), med egen verksamhet (ordf. advokaten S. Nordenskjöld), för vetenskapligt verksamma jurister (ordf. docenten Svante Bergström) samt sektionen Sveriges yngre juristers förening (ordf. bitr. juristen Leif Gräntze).
    Under 1949 gällde en överenskommelse mellan statsmakterna och arbetsmarknadens topporganisationer, däribland juristförbundets topporganisation, SACO, om s. k. lönestopp. Trots detta ökade förbundets verksamhet på det fackliga området i jämförelse med tidigare år. Förhandlingar och överläggningar rörande statliga befattningshavares avlöningsförmåner och övriga villkor ägde rum med åtskilliga statsdepartement, utredningskommittéer och ämbetsverk. Förhandlingarna med ämbetsverken upptogos i åtskilliga fall i anslutning till verkens petitabehandling. Förbundets förhandlingsverksamhet beträffande statstjänstemän gav på grund av lönestoppet blott i undantagsfall omedelbara resultat. Åtskilliga förslag och yrkanden från förbundet blevo emellertid i princip godtagna av vederbörande statliga myndigheter och övade påtagligt inflytande bl. a. på vissa verks petita. Med kommuner och enskilda arbetsgivare förekommo också förhandlingar, vilka i regel gåvo ett efter omständigheterna tillfredsställande resultat.
    Förbundet avgav efter remisser från K. M:t yttranden i åtskilliga frågor. En framställning från förbundet till statsmakterna om inrättande av ett rättsvetenskapligt forskningsråd resulterade under året i förslag därom i huvudsaklig överensstämmelse med förbundets önskemål. Även andra framställningar från förbundet vunno statsmakternas beaktande.
    I åtskilliga viktiga sammanhang företräddes förbundet av SACO. Sålunda deltog SACO för bl. a. juristförbundets räkning i överläggningar med vederbörande statliga kommittéer om stats- och kommunalanställda tjänstemäns förhandlingsrätt och om tjänsteförteckningsrevision. SACO avgav vidare yttrande bl. a. över den s. k. chefslöneutredningens betänkande och över sambeskattningssakkunnigas betänkande.
    Inom förbundet påbörjades utredningar bl. a. om tjänstgörings- och utbildningsförhållandena för tingsnotarierna och tingssekreterarna i rikets domsagor, om löne- och anställningsvillkoren för jurister i enskild tjänst

 

och om lämpligheten att uppmjuka bestämmelserna i RB angående kravet på att offentlig försvarare skall vara advokat.
    D. 25 mars behandlade fullmäktigmötet ett av förbundsstyrelsen för principdiskussion framlagt förslag om ändringar i förbundets stadgar, avseende bl. a. en utbyggnad av förbundets lokala organisation. Därefter höll prof. Halvar Sundberg ett föredrag över ämnet »Rättskontrollerna i förvaltningen». Föredraget åtföljdes av diskussion. Dagen avslutades med gemensam middag med dans i Grand Hotel Royals festvåning.
    D. 26 mars förrättades val av presidium och ledamöter i förbundsstyrelsen. Denna fick följande sammansättning: revisionssekreteraren Svennegård, ordf., stadsfiskalen Asplund, 1 :e v. ordf., byrådirektören Carlman, 2:e v. ordf., samtliga i Stockholm, stadsfogden Björck, Lund, taxeringsinspektören Bengt Bohman, Härnösand, borgmästaren Olof Engqvist, Södertälje, 1 :e byråsekreteraren Arne Forsström och hovrättsassessorn Per-Erik Fürst, Stockholm, bitr. juristen Gräntze, Malmö, advokaten Hedén, Göteborg, ombudsmannen Rune Kristensson och direktörsassistenten Leo, Stockholm, docenten Per Stjernquist, Lund, jur. kand. Lars Thornander, Stockholm, länsnotarien Carl Gustaf Wennberg, Luleå, advokaten Rolf Wistrand, Stockholm, och stadsombudsmannen Waldemar Åström, Umeå. Suppleanter blevo länsassessorn Erik Axelson, Göteborg, stadsfiskalen Sven Berglund, Gävle, jur. stud. Sören Falkman, Uppsala, och assessorn Carl Olof Jönsson, Malmö.
    Mötet avslutades med att fullmäktige betygade den avgående ordföranden, ombudsmannen Kristensson, sitt tack för de bestående insatser till juristernas fromma, som han gjort under sin tioåriga verksamhet i juristernas fackliga organisation.

P.-E. F.