FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET
Lagstiftningsfrågor vid höst-
sessionen med 1949 års riksdag. Vid höstsessionen med 1949 års riksdag har behandlats ett flertal lagfrågor. Den mest betydelsefulla av dessa gällde förslaget om ändring i lagen om expropriation med flera därmed sammanhängande författningar. För denna fråga har redan redogjorts särskilt.1 Vidare har lag med särskilda bestämmelser om utskrivning från sinnessjukhus antagits. Också för denna fråga lämnas särskild redogörelse.2
Bland de från vårsessionen uppskjutna ärendena avsåg ett en av den nya tryckfrihetsförordningen betingad lagstiftning rörande spridningen av vissa kartor och bilder. I motsats till vad som hittills gällt blir nämligen enligt den nya tryckfrihetsförordningen även en fristående karta, som mångfaldigats genom tryck, att anse såsom tryckt skrift och underkastad för sådan gällande regler. De hittills i administrativ väg utfärdade föreskrifterna, varigenom för tillgodoseende av försvarsintressen stadgats inskränkningar i rätten att fritt sprida och utföra kartor i vissa större skalor, ha därför nu måst ersättas med lagregler i ämnet. Dessa omfatta såväl landkartor som sjökort.
Riksdagen har avgivit yttrande över ett för riksdagen framlagt förslag till förordning angående handel med skrot, lump och begagnat gods, som är avsedd att ersätta 1918 års förordning angående handel med vissa begagnade föremål m. m. Den nya förordningens syfte är liksom den nu gällande väsentligen att vara ett hjälpmedel i kampen mot egendomsbrottsligheten. Författningens tillämplighetsområde har vidgats. Undantaget för antikvitetshandeln har sålunda borttagits. Under förordningen kommer att ligga t. ex. handel med begagnat gods, bestående av smycken, äkta pärlor, ädla och halvädla stenar samt av föremål, vilka till väsentlig del bestå av guld, silver, platina, nysilver, koppar, mässing, tenn eller brons. Däremot ha förslag att även inordna handeln med begagnade motorfordon under förordningen avvisats. Ganska stränga krav ha uppställts på näringsidkarna inom branschen att avfordra okända säljare legitimation.
Mellan nyssnämnda förordning och förslaget till lag om pantlånerörelse råder ett nära sammanhang. Sistnämnda lag inrymmer dels vissa civilrättsliga bestämmelser avseende exempelvis pantlåneavtals innehåll, pantsedels utseende och pants realisation, dels ock en näringsrättslig reglering av pantlåneriverksamheten. Därtill komma vissa stadganden, som avse att underlätta polisens arbete i kampen mot tillgreppsbrottsligheten. De civilrättsligt betonade reglerna syfta huvudsakligen