NORDISKT OCH INTERNATIONELLT 

 

Antti Tulenheimo 70 år.Universitetskanslern Antti Tulenheimo i Helsingfors, en av de mest framträdande representanterna för Finlands kulturella och offentliga liv, blev på sin 70-årsdag, d. 4 dec. 1949, föremål för livliga hyllningar.
    Även till denna sidan Bottenhavet har T. sträckt sinverksamhet. Vid den av Alménfonden år 1926 i Stockholm anordnade nordiska juriststämman höll T. två uppmärksammade föreläsningar över ämnena »Skuldomdömet i nutida straffrätt» och »Dagsbotssystemet i Finland». Vid andra nordiska kriminalistmötet i Stockholm 1947 fungerade han som vice ordförande. Såsom mycket framskjuten kommunalman har han även på svensk botten deltagit i det nordiska samarbetet.
    Listan över T:s offentliga uppdrag och förtroendeposter är av en högst imponerande längd och tyngd och skall här endast i sina huvuddrag antydas. Under seklets första årtionde förberedde den tavastländske studenten sin vetenskapliga bana, samtidigt med att han ägnade sig åt praktiska domarsysslor, blev vice häradshövding och advokat. Efter studier utomlands, vid Berlins och Münchens universitet, blev T. 1911 jur. utr. dr och docent på en straffrättslig avhandling (om krediten såsom straffrättsligt skyddsobjekt). 1919—31 var han professor i straffrätt. Redan under sin första akademiska tid togs T. i hög grad i anspråk för administrativa och politiska uppgifter. Två gånger valdes han till rektor och fungerade som sådan i över fyra år (1926—31). Dessförinnan hade han varit inspektor för Tavastlands nation. Efter långa utflykter i politisk och kommunal verksamhet har T. återvänt till det akademiska livet. Universitetskansler sedan 1944, fick han 1949 mandatet förnyat på fem år.
    I seklets början gammalfennoman, anslöt sig T. senare till samlingspartiet. Riksdagsman 1914, 1922—23, 1930—32, var T. ordförande i

 

ANTTI TULENHEIMO 70 ÅR. 69olika utskott och förste vice talman 1930—31. I regeringen satt T. som inrikesminister 1918—19 och som statsminister 1925. I en hyllningsartikel på finska språket i en festskrift till T:s 60-årsdag skriver prof. Honkasalo, att T. i fråga om avlägsnandet av sociala missförhållanden, särskilt förbättrandet av de mindre bemedlades ekonomiska villkor, varit en ivrig förespråkare för och verkställare av reformer, men att han varit konservativ i fråga om de etiska värden som hittills legat till grund för nationens liv. »T. har alltid ansett att undanträngandet av klassynpunkter och gruppintressen, när de hotar att störa folkhelhetens välgång, är en grundförutsättning för ett sunt politiskt liv.»
    Såsom ledamot av lagberedningen (1912—15) och såsom ordförande i en lång rad kommittéer har T. lämnat talrika och värdefulla bidrag till finskt utrednings- och lagstiftningsarbete. Han har varit landshövding i Tavastehus län, senator och chef för justitieexpeditionen och har innehaft otaliga andra administrativa funktioner och förtroendeuppdrag. En högst betydande insats har T. gjort som kommunalman. Stadsfullmäktig i Helsingfors 1915—17 och 1923—29, de sista fyra åren fullmäktiges ordförande, var han 1920—46 ordförande i Finlands stadsförbund. 1931 övertog han befattningen som stadsdirektör, vilken han behöll till 1944, från 1934 med titeln överborgmästare.
    Av hans mycket omfattande verksamhet inom föreningslivet bör nämnas ett 16-årigt ledamotskap i Finska juristföreningens styrelse, därav några år som ordförande. Sedan 1944 är han ordförande i Finlands Juristförbund. I livligaste kontakt med svenska jurister torde T. ha kommit såsom ordförande i Kriminalistföreningen i Finland sedan 1936. I denna egenskap ledde han det första nordiska kriminalistmötet i Helsingfors 1937.
    Med de gåvor, som fört Tulenheimo fram till hans enastående ställning i finskt kulturliv, förenar sig en personlig älskvärdhet som förvärvat honom oräkneliga vänner inom och utanför det egna landet.

K. J. S.