Suomen Lakimiehet — Finlands Jurister 1949. Vammala 1949. XI + 919 s. Inb. fmk. 2,200.00. — Suomen Lakimiesliiton kirjasarja n:o 3 — Finlands Juristförbunds skriftserie n:r 3.

 

    Den sjätte finska juristmatrikeln har utkommit, tio år efter den närmast föregående. Redaktionsarbetet har utförts av juriskandidaten Eero Schrey under ledning av en av Finlands Juristförbund tillsatt kommitté, bestående av vicehäradshövdingen Eino Lammin-Koskinen, ordf., justitierådet Karl Erikson och prof. Tauno Tirkkonen.

 

Matrikeln är en fullständig juristmatrikel och avser att omfatta alla dem som före ingången av 1949 vid Helsingfors universitet avlagt för domarämbetets utövning erforderlig examen. I en särskild förteckning lämnas uppgifter om de jurister, som avlagt högre rättsexamen under vårterminen 1949. Medan 1950 års svenska juristmatrikel med sitt trängre syfte omfattar omkring 3,200 jurister, innehåller den nya finska matrikeln inemot 3,000 biografier, av vilka något mer än 650 äro avfattade på svenska. Läsaren kan emellertid utan kunskaper i finska språket hämta mycket vetande även ur de finska uppgifterna genom att jämföra dem med de svenskspråkiga.
    På flera sätt vittnar matrikeln om att Finlands jurister buro sin andel av ofredsårens bördor. En stickprovsundersökning bland dem som äro födda under detta århundrade ger vid handen, att mer än två tredjedelar av dessa under senare år fullgjort aktiv krigstjänst i befälsställning, mest såsom officerare. Biografierna innehålla talrika uppgifter om söner som stupat, och i den vid matrikeln fogade förteckningen över dem som avlidit efter publiceringen av 1939 års matrikel — ett värdefullt komplement — spåras en koncentration till de månader, då de viktigaste krigshändelserna utspelade sig, främst vinterkrigets slutskede.
    Det drag i den finska matrikeln, som först faller läsaren i ögonen, är att den innehåller porträtt av åtskilligt mer än hälften av de biograferade. Porträtten äro insatta i tvärgående rader högst upp på somliga sidor, medan andra sidor sakna porträtt — en anordning som medför att luckorna icke störa helhetsintrycket.
    Den nya finska matrikeln saknar uppgifter om äganderätt till fast egendom och anger ej heller som svenska justitiematriklar särskilt den biograferades titel men torde för övrigt kunna betecknas såsom genomgående minst lika fullständig som även 1941 och 1950 års svenska matriklar. Utförligheten är stor, särskilt i fråga om förtroendeuppdrag och tryckta skrifter. Redigeringen synes påfallande jämn.
    Av intresse äro den finska matrikelns talrika uppgifter om vederbörandes särintressen. Man må dock icke vänta sig att finna meddelanden av samma slag som sir Osbert Sitwells berömda rader i Who is Who: »Thinking for himself, speaking for others, not answering letters, knowing the truth but not telling it.» En jurist med ovanliga intressen drar sig kanske för att släppa allmänheten in på livet. Några lyfta emellertid litet på förlåten. Om en sympatisk mångsidighet vittnar exempelvis landshövdingen Koroleffs livsbejakande bekännelse: »Språkstudier, plankstrykning och vattensport.»
    Som nämnts är den finska matrikeln en allmän juristmatrikel. Den omfattar många, som skapat sig en ställning på andra arbetsfält än dem som äro förbehållna de juridiskt utbildade. Matrikelns värde för svensk läsekrets höjes väsentligen därigenom att den lämnar uppgifter om ett nästan överraskande stort antal av förgrundsmännen i dagens Finland.

K. S.