Den åttonde nordiska juriststämman hölls i Finland under tiden d.25—29 maj 1950. I stämman deltogo. en akademisk lärare från vart och ett av de nordiska länderna (utom Island) samt 9 danska, 16 finska, 2 isländska, 9 norska och 12 svenska studenter och yngre jurister. Bland dessa funnos inte mindre än 12 kvinnliga deltagare, ett belysande tidens tecken.
    Stämman var upplagd på ett annat sätt än de närmast föregående stämmorna i Sigtuna 1936 (SvJT 1936 s. 464 ff) och i Lillehammer 1947 (SvJT 1947 s. 548 ff). Under dessa senare höllos deltagarna samlade på en liten ort i syfte att därigenom åstadkomma arbetsro och en intimare kontakt mellan samtliga deltagare. Årets stämma däremot var förlagd till själva Helsingfors och detta var säkert det riktiga valet för denna gång. Deltagarna, som nästan alla gjorde sitt första besök i Finland, fingo nämligen härigenom lära känna något om vad rättsordningen och juristkåren betyder inom Finlands samhällsliv. Genom de olika arrangemangen bereddes dem möjlighet att erhålla konkreta och levande informationer på detta område. Man fann snart, att förhållandena i Finland voro nyanserade på ett annat sätt än i övriga nordiska länder; juristkåren tycktes sålunda spela en betydligt större roll inom landets politiska och ekonomiska liv. Att deltagarna dessutom fingo glimtar av det beundransvärda återuppbyggnadsarbete, som pågår i Finland, var en stor fördel. Alla voro tacksamma för att på detta sätt få mindre av juridisk lärdom och mera av kunskap om sociala sammanhang.
    Den största svårigheten med en på detta sätt anordnad stämma är givetvis att skapa en nära och kamratlig kontakt mellan de olika nationerna och mellan äldre och yngre deltagare. Men även detta lyckades utomordentligt bra; man kunde inte taga miste på den stämning som utvecklade sigunder stämmans lopp. Äran av stämmans så lyckade genomförande tillkommer i första hand organisationskommitténs ordförande lagstiftningsrådet Eero Manner, som ungdomligt glad och kamratlig ledde stämman. Ett stort arbete nedlades också av kommitténs sekreterare hovrättsauskultanten Keijo Heinonen och övriga medverkande. Nämnas må, att de utländska deltagarnas kostnader i Finland helt bestredos av kommittén.

 

Deltagarna anlände till Helsingfors redan d. 24 maj. Samma dag voro olika anordningar vidtagna, bland annat en grundlig tur genom Helsingfors.
    D. 25 maj öppnades stämman med en högtidlighet i universitetets lilla festsal i närvaro av president Paasikivi, representanter för regeringen och universitetsledningen samt de nordiska beskickningscheferna. Öppningstalet hölls av universitetskansler Tulenheimo, som fungerade som stämmans beskyddare. Därefter talade juridiska fakultetens dekanus prof. Veli Merikoski. Han berörde den även i Finland aktuella frågan om reformering av de juridiska studierna och förordade ganska radikala ändringar. Stämmans inledningsföredrag hölls av prof. Kyösti Haataja över ämnet »Norden som juridisk enhet». Han fastslog, att de nordiska länderna hade det gemensamt,att lagen utgjorde en fast grundstomme i deras samhällsliv. Lagen har sedan urminnes tider varit folklig, den utgör ett andligt arv även för debreda folklagren. »Jag kom en gång in till en liten bonde i norra Finlands ödemarker många mil från väg. Han hade 1734 års lag liggande på sitt bord och vi diskuterade frågor ur jordabalken.» Men det är inte vilken lag som helst som får denna stora betydelse utan endast den, som värnar om varje enskilds frihet. Häri såg talaren en betydelsefull skillnad mot de kontinentala rättssystemen.
    På kvällen hade organisationskommittén anordnat en välkomstfest på Nylands nations kårhus. Även här talade prof. Haataja. Han gav betagande bilder från den finska naturen, kom in på dagens läge i Finland och summerade: Visst ha vi många bekymmer i Finland, men solen lyser och skogarna susa och det är härligt att leva.
    Under den fortsatta stämman höllos följande föredrag: prof. Erik af Hällström om »En blick på äktenskapsrättslig judikatur i Finland»; prof. Sjur Brækhus, Oslo, om »Avtalelovens § 25»; nuv. prof. Sven Clausen, Köpenhamn, om »Den enkelte og flertallet»; nuv. prof. Per Stjernquist, Lund, om »Juristerna och den moderna näringslagstiftningen» samt förutv. justitieministern docenten Tauno Suontausta om »Internationell rättsordning».
    D. 26 maj voro deltagarna inbjudna till Finlands Juristförbunds årsfest på universitetet med den högtidliga utdelningen av juristringar till nyexaminerade jurister och på kvällen till förbundets vårfest med dans på Fiskartorpet.
    Nästa dag företogs i soligt men kallt väder en lång busstur till Tavastland. Som utomordentlig ciceron tjänstgjorde prof. Aarne Rekola, själv infödd tavastländare som kände allt och alla däruppe. Deltagarna fingo tillfälle att studera det vackra och särpräglade landskapet i Pälkäne och Kangasala socknar, där häggarna blommade som bäst vid åkerrenarna. Överallt såg man det färska trävirket i karelarnas nybyggda gårdar lysa mellan tavasternas röda eller grå gårdar och detta gav anledning till diskussioner om de allvarliga problemen inom finsk jordpolitik. Under uppehållet i Tammerfors bjöd lokalavdelningen av Suomalainen Lakimiesyhdistys på lunch med nationella finska rätter. På återvägen besöktes Tavastehus och staden stod som värd vid en middag på Aulanko moderna turisthotell. Den långa och givande resan avslutades först klockan ett på natten.
    Under en sammankomst på Sveaborg diskuterades det framtida samarbetet inom juriststämmornas ram. Ett allmänt önskemål var, att stäm-

 

morna skulle hållas vartannat år i stället för som hittills vart tredje. Från olika håll framhölls behovet av ett mera permanent organ. Som det nu är bevaras inte erfarenheter och traditioner från tidigare stämmor, eftersom deltagarna växla från gång till gång. En resolution antogs, vari det blandannat heter: »Representanterna för de olika nordiska länderna ha vid 8. Nordiska juriststämman i Helsingfors konstaterat ett behov av ett fastare samarbete. Å ena sidan har det visat sig att förberedelserna för en juriststämma för att de skola löpa friktionsfritt förutsätta en kontakt även under mellanperioderna. Å andra sidan har speciellt från finländskt håll framförts önskemål om bland annat ett livligare stipendiatutbyte. » För att utreda dessa frågor tillsattes en kommitté med en representant frän ett vartav de fem nordiska länderna. Verkställande ledamot blev jur. stud. Osmo Laaksonen, Helsingfors. De isländska deltagarna meddelade, att Island önskade stå som inbjudare till nästa juriststämma, något som tacksamt antogs.
    Stort tillmötesgående och stor gästfrihet visades, utom av de redan nämnda, av Helsingfors stad, ett par storbanker i Helsingfors samt olika sammanslutningar och enskilda. Helsingfors stad hade d. 29 maj anordnat en mottagningsfest för deltagarna i Stadshuset.
    Det var med saknad som de utländska deltagarna d. 30 maj avreste från Finland. Alla förde med sig hågkomsten av överväldigande finsk vänlighet, glatt kamratskap och rika intryck.

Per Stjernquist.