Förslag till ny ut-länningslagstiftning. D. 21 nov. 1951 avlämnade 1949 års utlänningskommitté (ordf. presidenten Wieslander, sekr.hovrättsassessorn J. Björling) betänkande med förslag till utlänningslag m. m. (SOU 1951:42). Förutom förslag till ny utlänningslag ininnehåller betänkandet förslag till ändringar i lagen om utlämning av förbrytare och i näringsfrihetsförordningen.
    För den nya utlänningslagen — som föreslås erhålla permanent karaktär — är idén om det fria folkutbytet grundvalen. Kommittén har dock ansett det i nuvarande läge nödvändigt bibehålla åtskilliga inskränkningar i de fria förbindelserna mellan folken. Till skydd försvenska intressen, i främsta rummet landets säkerhet och svensk arbetskraft, måste tillströmningen av utlänningar till riket under överskådlig tid framåt kontrolleras och i viss mån också begränsas. Lagen skall emellertid öppna möjlighet för en önskvärd återgång till fritt folkutbyte.
    Enligt den gällande utlänningslagen skall uppehållstillstånd meddelas för viss tid. Kommittén föreslår ett system med icke-tidsbegränsade uppehållstillstånd vid sidan av uppehållstillstånd för viss tid. Tillstånd utan tidsbegränsning, s. k. bosättningstillstånd, skola företrädesvis meddelas för skötsamma utlänningar, vilkas bosättning i riket kan anses bliva till gagn för samhället. Utlänningar med bosättningstillstånd skola erhålla en gynnad ställning, bl. a. skola de icke behöva arbetstillstånd. Ett bosättningstillstånd skall visserligen gälla utan tidsbegränsning men om en utlänning med sådant tillstånd icke sköter sig, skall han kunna avlägsnas ur riket genom utvisning. I lindrigare fall skall tillståndet kunna återkallas och utlänningen genom ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ställas under noggrannare uppsikt än som är möjligt med bosättningstillstånd. I utvisnings- och återkallelseärenden skall utlänningen erhålla en tämligen vidsträckt rätt att påkalla förhör inför vederbörande myndighet. För utlänningar med uppehållstillstånd skola gälla motsvarande regler om utvisning och återkallelse.
    Åt frågor om politiskt flyktingskap har kommittén ägnat ingående uppmärksamhet och i förslaget till utlänningslag har kommittén i ett särskilt kapitel sammanfört bestämmelser om politiskt flyktingskap.Vid utformningen av dessa stadganden har utgångspunkten för kommittén varit, att politiska flyktingar skola erhålla skydd i minst samma utsträckning som för närvarande.
    En central utlänningsmyndighet skall enligt kommitténs förslag fortfarande ha ledningen av och kontrollen över utlänningsärendenas handläggning och själv avgöra principiellt viktiga eller mera svårbedömda ärenden, medan ärenden av annan beskaffenhet skola handläggas av lokala myndigheter (polismyndighet, länsarbetsnämnd och

 

länsstyrelse). Kommitténs förslag innebär i stort sett en decentralisering av utlänningsärendenas handläggning. I länsstyrelses avgörande av vissa utvisnings- och återkallelseärenden föreslås lekmannabisittare skola deltaga. — Beträffande den centrala utlänningsmyndighetens organisation har kommittén d. 22 dec. 1951 avlämnat en (stencilerad) promemoria till inrikesministern. I promemorian föreslås att den nuvarande centrala utlänningsmyndigheten, statens utlänningskommission, skall omorganiseras till ett permanent centraltverk för utlänningsärenden, benämnt utlänningsstyrelsen.
    De föreslagna ändringarna i lagen om utlämning av förbrytare syfta i främsta rummet till att såvitt möjligt skapa likformighet mellan denna lag och förslaget till utlänningslag i fråga om behandlingen av politiska flyktingar. Grundprincipen i den nu gällande utlämningslagen — att utlämning icke skall äga rum för politiskt brott — skall enligt förslaget fortfarande gälla, ehuru med vissa jämkningar. Som politiskt brott skall enligt förslaget icke anses brott, som avses i konventionen om folkmord (genocide), och icke heller vissa svåra överträdelser av de s. k. Röda-Kors-konventionerna av år 1949. Föreskriften i den gällande lagen, att mord eller mordförsök å främmande statsöverhuvud o. d. aldrig skall anses som politiskt brott, den s. k. attentatsklausulen, föreslås skola utgå. Beträffande förfarandet i utlämningsärenden föreslår kommittén några ändringar, bl. a. att länsstyrelses befattning med dylika ärenden skall upphöra.
    Förslaget till ändring av näringsfrihetsförordningen — som utarbetats i samråd med näringsrättsutredningen (kommerserådet S. Matz) — innebär, att utlänningar med bosättningstillstånd i fråga om rätten att driva näring i stort sett skola vara likställda med svenska medborgare, och vidare att all tillståndsgivning enligt förordningen beträffande andra utlänningar skall överflyttas till den centrala utlänningsmyndigheten.
    I en bilaga till betänkandet har intagits en av kommittéledamoten, prof. Å. Holmbäck författad framställning: Förenta Nationerna och asylrätten.

Johan Björling.