Kongress i Köln för jämförande rättsvetenskap. I SvJT 1951 s. 72har redogjorts för stiftandet av det till Unesco knutna tyska Gesellschaft für Rechtsvergleichung och den 1950 av sällskapet i Tübingen föranstaltade första kongressen. D. 21—23 sept. 1951 ägde en ny kongress för jämförande rättsvetenskap rum i Kölns universitetsbyggnad, vilken i motsats till staden i övrigt är oskadad. Under året mellan båda kongresserna har inom sällskapets olika facksektioner och i de båda sällskapet närstående Max-Planckinstituten i Tiübingen och Heidelberg utförts ett omfattande arbete. Utgivna publikationer visa icke endast kunnighet och grundlighet utan även idérikedom och mångsidighet.
    Kölnkongressen som besöktes av c:a 300 deltagare var planerad såsom ett rent arbetsmöte. Tyngdpunkten låg således mindre på plenarförsamlingar än på fackgruppernas sammanträden. Referenterna voro till största delen utländska jurister.
    Ämnena voro skickligt valda och hänförde sig mestadels till aktuella rättsproblem av internationell räckvidd. I sektionen för handelsrätt talade en

 

    1 Generalrapporterna komma inom kort att publiceras i rörelsens tidskrift Rivista di difesa sociale (Genua). 

74 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.fransk och en tysk affärsjurist om »Investment Trusts». Dessa särskilt i Amerika spridda, men även mycket omdiskuterade kapitalplaceringsbolag ha i dag med hänsyn till den inflationsrisk som hotar obligationsinnehavare tilldragit sig nyväckt intresse inom europeiska finanskretsar. I sektionen för immateriell rätt talade schweizaren Bénigne Mentha, direktör i Vereinigtes Internationales Büro für gewerblichen Rechtsschutz und Urheberrecht i Bern, om den planerade revisionen av Madrid-konventionen ang. registrering av fabriks- och handelsmärken. Syftet med revisionen är att förmå U.S.A. och Storbritannien — vilka hittills liksom de skandinaviska staterna stått utanför konventionen — att ansluta sig till denna. Det nya, ännu icke publicerade konventionsutkastet, vars innehåll Mentha relaterade, skulle medföra radikala förändringar av den gällande internationella varumärkesrätten. Utkastet framkallade en livlig diskussion, och man måste nog avvakta vilket öde det kommer att undergå under de i Haag och annorstädes stundande mellanstatliga förhandlingarna. I anslutning härtill behandlade fransmannen François Hepp, den mycket aktive chefen för Unescos Copyright-Division i Paris, den där planerade världsomfattande auktorsrättsreformen. (Jfr härtill Plinio Bolla »Vers une nouvelle convention internationale pour la protection du droit d'auteur» i tidskriften »Le Droit d'Auteur» 1951 s. 14 och H. Kassler »Juristische Blätter», Wien 1951 s. 53.)
    I den civilrättsliga sektionen talade den tyskfödde amerikanske prof. Max Rheinstein och sällskapets ordförande, prof. Hans Dölle om hustrus juridiska likställighet. Problemet har i Västtyskland aktualiserats genom Bonn-grundlagens art. 3 (även i Östtyskland ha nya föreskrifter på detta område stiftats), men saknar för Sveriges del i dag närmare intresse. Inom fackgruppen för offentlig rätt behandlade en amerikansk och en tysk statsrättslärare ämnet »Der parlamentarische Gesetzgebungshilfsdienst», som motsvarar den egendomliga amerikanska institutionen »Legislative Reference Service». Därmed menas juridiska fackexperter som stå till tjänst för parlamentets utskott och partier vid utformning av lagutkast.
    I den straffrättsliga sektionen, som leddes av den outtröttligt verksamme prof. Adolf Schönke, talade prof. Max Grünhut, Oxford, och undertecknad om den villkorliga domen. I Tyskland och i Österrike äro hittills både den engelska »Probation» och den fransk-belgiska »Sursis» okända; man tilllämpar endast »Bewährungsfrist» eller »Bedingte Begnadigung» (i Österrike: »Bedingter Strafnachlass») och planerar reformer enligt utlänskt mönster.
    Inom den rättsetnologiska gruppen behandlades det vidsträckta ämnet »Religiöse Bindungen im frühen und im orientalischen Recht». Referenter voro en fransk och en belgisk vetenskapsman.
    Kongressen i sin helhet kan betecknas som givande. De flesta tyska och utländska deltagarna emottogo säkerligen impulser för nya egna forskningar och arbeten. Mötet avslutades med en gemensam båtresa på Rhen till den idylliska ön Grafenwerth. (En mera omfattande redogörelse för kongressen har publicerats i »Juristenzeitung» 1951 s. 700 f.)
    Undertecknad talade senare i Hamburg på inbjudan av den forensiskpsykologiska föreningen över ämnet »Die neuen Wege der schwedischen Kriminalpolitik». Gerhard Simson.