Förlagsinteckning och kommunindelningsreformen.

 

    Förlagsinteckning kan beviljas i visst slags egendom avsedd för eller frambragt i en viss rörelse. Av avgörande betydelse för en intecknings omfattning är därför vad som är att hänföra till den intecknade rörelsen. Ett av de moment, genom vilka en rörelse individualiseras, är uppgift om orten, där rörelsen drives. Andra sådana moment äro förlagstagarens namn, den firma under vilken rörelsen drives och rörelsens beskaffenhet. I fråga om ortsangivningen stadgas i 1 § förlagsinteckningsförordningen, att utfästelsen om att egendom skall utgöra säkerhet för förlag eller annan fordran skall innehålla uppgift om stad eller socken där rörelsen drives. Och i tillämpningsförordningen föreskrives, att i boken över förlagsinteckningar skall göras särskilt upplägg för varje rörelse som upptages i boken, därvid i överskriften till upplägget bl. a. skall upptagas stad eller socken där rörelsen drives. Ordet »socken» lärer i detta sammanhang ha samma innebörd som uttrycket »kommun».
    Det är ej alldeles ovanligt, att ett rättssubjekt driver rörelse av samma beskaffenhet å skilda orter. I sådant fall kan det enda moment som särskiljer rörelserna vara att ortsangivningarna för rörelserna äro olika; den ena drives i en kommun, den andra i en annan. En kommunal indelningsändring kan medföra att olikheten beträffande ortsangivningen upphör; efter indelningsändringen äro båda rörelserna belägna inom samma kommun.
    I detta sammanhang må lämnas åt sidan frågorna huruvida en indelningsändring av nu antydd innebörd kan medföra rubbning av omfattningen av redan meddelade inteckningar samt i vad mån indelningsändringen leder till att objektet för en efter indelningsändringen meddelad inteckning måste bli ett annat än före ändringen.1
    Däremot skall här något beröras det förhållandet, att indelningsändringen kan medföra en oklarhet, som ur praktisk synpunkt kan vara till olägenhet. Ett företag driver exempelvis rörelse av samma beskaffenhet dels i kommunen A och dels i kommunen B, varefter dessa kommuner sammanföras till en kommun, som framdeles kallas A. Ha före indelningsändringen inteckningar meddelats avseende envar av dessa rörelser, finnes för envar av dem upplägg i boken över förlagsinteckningar och de särskiljas genom ortsangivningen. Om efter indelningsändringen ny inteckning sökes i eller gravationsbevis beställes angående »rörelsen i A», kan därmed — om intet närmare säges — åsyftas antingen den rörelse som drives i den förutvarande kommunen A eller ock båda de rörelser som ligga i den genom indelningsändringen bildade kommunen A eller endera av dem. Uppenbart är att en av inskrivningsdomaren vidtagen åtgärd, som bygger

 

1 Jfr ÅKE LÖGDBERG, Studier över förlagsinteckningsinstitutet, Uppsala 1947, s. 144 not 6.

9—537004. Svensk Juristtidning 1953.

 

130 FÖRLAGSINTECKNING OCH KOMMUNINDELNINGSREFORMENpå en annan uppfattning om innebörden av uttrycket »rörelsen i A» än den sökanden har, kan leda till rättsförlust.
    Risken härför torde emellertid vara ringa om blott sökanden och inskrivningsdomaren uppmärksamma, att en använd benämning kan omfatta mer än en rörelse. Det torde sålunda vara självfallet, att ominskrivningsdomaren finner det vara oklart vilken rörelse som åsyftas i ett visst ärende, han genom att taga kontakt med vederbörande söker vinna klarhet i angivna hänseende. Risken för att rättsförlust skall uppkomma ligger väl i huvudsak däri att det förbises att den använda beteckningen ej är fullt tydlig. Då uppläggen i boken över förlagsinteckningar ordnas i bokstavsföljd efter förlagstagarens firma eller, om sådan ej finnes, personnamn, torde det dock ej möta större svårighet för inskrivningsdomaren att konstatera om sådant fall av otydlighet som här åsyftas är för handen. Hinder torde ej heller möta att utan uttryckligt stöd i författning, i syfte att underlätta upptäckten av ev. otydlighet, beträffande rörelse, som efter indelningsändring är belägen i annan kommun än tidigare, göra en anmärkning härom i överskriften till upplägget. Att ändra en redan gjord ortsangivning synes däremot vara uteslutet med hänsyn till den betydelse ortsangivningen kan ha för omfattningen av redan meddelad inteckning.

Otto Petrén