Finlands jurister vid den högre administrationen. Som ett apropå till notisen om jurister i de nordiska parlamenten (SvJT 1952 s. 871) må nämnas följande om den högre administrationen. Republikens president innehar jurisutriusquedoktorsgrad. Bland de tidigare statscheferna märkas 3 jurister, nämligen Ståhlberg, Svinhufvud och Ryti. I det nuvarande statsrådet, som räknar 17 medlemmar, representeras juristinslaget av statsministern och justitieministern, motsvarande det föreskrivna minimiantalet. Av rikets 10 landshövdingar äro 4 jurister. Ledningen för de centrala ämbetsverken är i juristhänder såtillvida, att generaldirektörerna i post- och telegrafstyrelsen, lantmäteristyrelsen och tullstyrelsen tillhöra juristkåren. Av Finlands sändebud i utlandet, 19 till antalet, ha 5 juristutbildning, bland dem ministern i Stockholm Gripenberg, som blivit juriskandidat i Uppsala. Cheferna för de statliga finansinstituten Finlands Bank, postsparbanken och folkpensionsanstalten äro alla jurister. Däremot är vid Helsingfors Universitet f. n. varken kansler, rektor eller någondera prorektorn jurist.
K-t K-a
Ny tredjemansskadekonvention för luftfarten. Det mångåriga arbetet på en ny konvention rörande skada, som genom främmande luftfartyg tillfogas tredje man på jordytan, har nu avslutats vid en av den internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) utlyst, i Rom hållen konferens. Den nya konventionen, som skall ersätta en år 1933 likaledes i Rom avslutad men av allenast fem stater ratificerad konvention i samma ämne, föreligger sedan d. 7 okt. 1952 öppen för underskrift.
Konventionen omfattar skada som tillfogas tredje man på jordytan av startande, flygande eller landande luftfartyg. Bland undantagen från skadeståndsskyldighet märkes, att skada åsamkad genom normal färd enligt gällande föreskrifter icke ersättes, något som kan få vissa konsekvenser för pälsdjursaveln. Ansvarigheten är i allmänhet strikt och åvilar i princip fartygets brukare. Den är begränsad i förhållande till fartygets vikt, varjämte ett högsta belopp stadgats för ersättning till varje dödad eller skadad person. För svenska förhållanden torde maximibeloppen kunna betecknas som rikligt tilltagna. Bland det övriga innehållet i konventionens 39 artiklar må nämnas de utförliga reglerna om den försäkring eller därmed jämförliga säkerhet, som överflugen stat äger fordra, samt om rättegång och verkställighet av utländsk dom.
De nordiska representanterna vid konferensen voro för Danmark prof. S. Iuul, för Norge høyesterettsdommer E. Alten, som utsågs till en av konferensens v. ordf., samt för Sverige revisionssekreteraren K. Sidenbladh. Danmark hörde till de första signatärstaterna, medan Sverige och Norge ännu icke undertecknat.
K. S.
Svenska inseminationsproblem inför internationellt forum. Prof. IVAR STRAHL har i sista häftet (nr 4) för 1952 av Revue de Criminologie et de Police Technique, Genève, en artikel benämnd L'insémination artificielle, däri han behandlar inseminationsfrågans läge i Sverige. »Il m'est impossible de me passionner pour ou contre l'insémination artificielle», slutar förf.
B. L.