Juridicum i Lund. Först bland de juridiska fakulteterna i Sverige har fakulteten i Lund fått en egen lokal, som motsvarar nutida krav. Enligt generalplanen för Lunds universitet skall det s. k. södra lasarettsområdet tagas i anspråk för universitetets räkning allteftersom sjukvårdsinrättningarna förflyttas till nya byggnader längre åt norr. Början har gjorts med att juridiska fakulteten och statsvetenskapliga institutionen fått övertaga barnklinikens gamla byggnad. Denna uppfördes omkring år 1900 och har tre våningar samt en souterrainvåning. Juridiska fakulteten disponerar de två nedre våningarna och souterrainvåningen. Här har blivit plats för en föreläsningssal med 90 platser, ett seminarierum med 60 och ett med 24 platser, två stora rum för seminariebiblioteket med c:a 60 läsplatser, två rum för kansliet, två rum för ett vetenskapligt referensbibliotek, varav det ena tillika tjänstgör som sessionrum, samt arbetsrum för alla professorer och docenter vid fakulteten även som för några licentiander. Utrymmena äro således goda, och alla rummen äro ljusa och trevliga. Åtskilliga väggar prydas av fakultetens professorsporträtt, bland vilka porträtten av Pufendorff och Nehrman hänga på hedersplatsen i sessionsrummet. Genom tillmötesgående från universitetets konstmuseum och Kulturen har fakulteten fått låna en samling konstverk av olika slag och några konstföremål. Lokalen har fått namnet Juridicum, vilket är att fatta som en förkortning av »auditorium juridicum», såsom byggnaden kanske skulle ha benämnts, om fakulteten fått den i äldre tid. — När namnet bestämdes, antogs det utgöra en nybildning. Sedan har det emellertid visat sig, att det funnits åtminstone ett tidigare Juridicum i världen, nämligen i Leipzig. Ett Collegium Juridicum, allmänt kallat Juridicum, är känt där från början av 1600-talet och existerade tills det ödelades av det andra världskrigets bomber. Det är sålunda i varje fall tydligt, att namngivningen står i överensstämmelse med gammalt akademiskt namnskick.
K. O.
JO:s ämbetsberättelse. Enligt sin till 1953 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har JO under 1952 gjort framställningar till K. M:t ang. förtydligande av bestämmelsen i RB 24: 12 om tid för avlåtande av häktningsframställning samt ang. reglering av vissa förhållanden, som sammanhänga med tillämpningen av lagen d. 17 juni 1948 om inskränkning i rätten att förvärva jordbruksfastighet. I den förra framställningen framhålles såsom önskvärt för undvikande av rättsosäkerhet och tvekan rörande lagens innebörd, att stadgandet i RB 24:12 erhåller sådant förtydligande, att den s. k. söndagsregeln i 2 § lagen d. 30 maj 1930 om beräkning av lagstadgad tid icke kan göras tillämplig i detta fall. Den senare framställningen avser