V. MERIKOSKI. Lärobok i Finlands offentliga rätt. I. Svenska upplagan ombesörjd av W. A. PALME. Lovisa 1950. 239 s. — II. Övers. av H. KOROLEFF. Lovisa 1952. 248 s.

 

    Prof. V. MERIKOSKIS läroböcker i offentlig rätt spänna över mycket vidsträckta områden. I band I behandlas först staten, territoriet och folket, bl. a. medborgarnas rättigheter och skyldigheter (kap. I), vidare lagstiftningen och lagskipningen (kap. II), riksstyrelsen (kap. III), förvaltningsmaskineriet, bl. a. den kommunala självstyrelsen (kap. IV), samt slutligen tjänstemannarätten (kap. V). I band II behandlas först förvaltningsverksamheten (kap. VI), vidare rättsskyddet inom förvaltningen (kap. VII), förvaltningstvånget (kap. VIII), samt slutligen den offentliga hushållningen, d. v. s. i huvudsak skatterätt och budgeträtt (kap. IX).
    Förf:s framställning är koncentrerad; ett förhållandevis stort utrymme, 60 s., ägnas dock åt tjänstemannarätten, som sålunda synes betonas mera i finsk undervisning än i svensk. Framställningen innehåller i allmänhet icke hänvisningar till litteratur eller redovisning av andras meningar i diskutabla frågor, men å andra sidan nöjer sig förf. icke med att blott deklarera sin mening, utan han leder läsarens tankar mot syftemålet med rättsreglerna. Framställningen är sparsam med hänvisningar till rättsfall, men å andra sidan anföras även konstruerade exempel. Det kan sägas, att om man anser det önskvärt med förhållandevis korta, koncentrerade läroböcker, förf. på ett utmärkt sätt förverkligat önskemålet. Hans böcker äro välavvägda, innehållsrika — särskilt genom att grunddragen klart framhållas — och trevliga; ett utförligt sakregister till bägge banden förhöjer användbarheten.
    Sedan är det en annan fråga, om man föredrager korta och koncentrerade läroböcker framför längre och diskuterande. Det äldre idealet har väl i allmänhet varit böcker av det sistnämnda slaget. Men enär rättsstoffet vuxit så mycket, och enär man numera likväl önskar reservera en rymlig tid för djupgående studier inom någon del av rättsordningen — varigenom större förmåga att självständigt handskas med positivrättsligt material skall bibringas de studerande, något som i framtiden torde underlätta för dem att tillgodogöra sig ny eller eljest av dem okänd lagstiftning och rättspraxis — ha sovring och koncentration i studierna i övrigt blivit allt nödvändigare; förf. till de böcker, som här anmälas, har dessutom haft att taga särskild

 

hänsyn till studieförhållanden, påverkade av tjänstgöring i försvaret. Den svenska juristutbildningskommittén uttalar sig också i sitt nyligen avgivna betänkande för kortfattade läroböcker i olika ämnen. Om man går in för sådana läroböcker, synes man dock som regel böra kräva, att de studerande kursivt läsa en, icke alltför omfångsrik, vetenskaplig monografi i varje större ämne — nästan likgiltigt inom vilken del av ämnet — för att de så småningom skola bli förtrogna även med det slaget av juridisk framställning. Alltnog, den av Merikoski använda läroboksformen står i överensstämmelse med den moderna svenska tendensen på området.
    Det är emellertid icke endast studerande, som ha nytta av förf:s böcker. Av särskilt intresse för övrigt äro de mera ingående framställningarna av tjänstemannarätten (t. ex. avsnittet om entledigande från tjänst), av förvaltningsverksamheten (t. ex. avsnitten om förhållandet mellan myndigheterna, om förvaltningsakters felaktighet och rättskraft, om bevisning och om jäv), och av rättsskyddet (t. ex. avsnittet om besvär). Det är icke möjligt att här närmare ingå på nyssnämnda avsnitt, men förf:s praktiska blick och klara framställningssätt gör läsningen mycket givande.
    Det är sålunda glädjande, att genom översättningen av dessa böcker till svenska — flera finska upplagor ha utkommit — skandinaviska jurister kunna lära känna Finlands aktuella offentliga rätt.

O. W.