JO:s ämbetsberättelse. Enligt den till 1954 års riksdag avgivna ämbetsberättelsen har JO under 1953 gjort framställningar till K. M:t bl. a. ang. tillämpningen av bestämmelserna i 36 § sekretesslagen på vissa äldre rättegångshandlingar och ang. sådan ändring av 13 § förundersökningskungörelsen att avskrift av de hos distriktsåklagarna förda anteckningarna rörande anhållna personer skall för granskning insändas till vederbörande statsåklagare i stället för till riksdagens ombudsmän.
    De mål och ärenden för vilka redogörelse lämnas i berättelsen avse bl. a. polismans felaktiga förfarande att till obehörig lämna meddelande att person som dömts villkorligt för brott stod under övervakning, handläggning av rättegångsmål å alltför sen tidpunkt på dagen, tillämpning av den taxeringsmyndigheterna tillkommande anmaningsrätten enligt 32 § 2 mom. taxeringsförordningen, utmätningsmans befogenhet att medge anstånd med verkställighet av vräkning, preskriptionstiden vid åtal för brott mot 1 § skattestrafflagen samt räckvidden av det i 36 kap. 1 § RB stadgade vittnesförbudet för målsägande; i sistnämnda ärende uttalar JO att, om i rättegång föres talan mot samma person för flera brott, förbudet att höra målsäganden som vittne gäller jämväl i vad målet avser brott som ej berör honom. Berättelsen innehåller vidare en redogörelse för JO:s iakttagelser vid granskning av anhållningsmyndigheternas anteckningar rörande anhållna, för brott misstänkta personer. I redogörelsen utvecklas närmare innebörden av stadgandena i 24 kap. 5—12 §§ RB. I särskilda avsnitt behandlas sålunda bl. a. fråga om anhållningsmyndighet, beslut om anhållande, gripande, anmälande om gripande, förhör enligt 24 kap. 8 § RB, häktningsframställning och frigivande samt protokollering.

S. R.

 

    MO:s ämbetsberättelse. MO har enligt sin till 1954 års riksdag avgivna ämbetsberättelse under 1953 gjort framställning till K. M:t ang. fråga om meddelande av föreskrifter rörande löneavdrag för förvarsarrestant (fram-

ställningen har föranlett ändringar i allmänna avlöningsreglementet och i värnpliktsavlöningskungörelsen) samt om behovet av bestämmelser till förebyggande av att tryckfrihetsförordningens föreskrifter om allmänna handlingars offentlighet åsidosättas genom användande av handbrev.
    Redogörelsen för åtal och andra ärenden avser bl. a. frågor om de lagliga förutsättningarna för kroppsbesiktning vid misstanke om brott, om förutsättningar för tillämpning av strafflagens stadganden i 26 kap. 1 och 13 §§ om lydnadsbrott och om övergivande av post samt huruvida av militär chef upprättade vitsord äro allmänna och offentliga handlingar. Även några fall av missfirmelse eller annat olämpligt uppträdande redovisas. Beträffande dylika ärenden gör MO det allmänna uttalandet, att dessa under årens lopp icke sällan offentligen blivit föremål för särskild uppmärksamhet, vilket allt emellanåt även gällt fall där förseelsen varit att bedöma såsom jämförelsevis ringa. Detta har föranlett till antaganden att ärenden av sådan art skulle i förhållande till andra ärenden vara påfallande talrikt förekommande. Ett sådant antagande är enligt MO icke befogat. En genomgång av de under år 1953 till behandling föreliggande ärendena, uppgående till 804, har visat att därav endast 24 avsett klagomål över missfirmelser och annat olämpligt uppträdande. Av dessa 24 ärenden ha endast 3 föranlett åtal eller disciplinär bestraffning.
    I berättelsen redovisas vidare av MO avgivna remissyttranden, däriblandett över förslaget till brottsbalk. Berättelsen avslutas med sakregister till ämbetsberättelserna 1950—1954.

S. R.