TORSTEIN ECKHOFF. Rettsvesen og rettsvitenskap i U.S.A. Oslo 1953. Gleerup m. fl. XV + 344 s. Nkr. 17,80.

 

    »Amerika kan nog vara ytterst intressant ur många synpunkter, men inte har väl en svensk jurist så särskilt mycket att lära därifrån.» Ungefär så falla gärna orden, när U.S.A. kommer på tal i svenska juristkretsar. Något uns av sanning ligger väl ock däri, men icke mycket. På den tid, då Napoleons Frankrike glänste av makt och ära, kunde man spåra bestämda tendenser till ett inflytande via Code civil på den svenska lagstiftningsverksamheten. Tämligen överväldigande ter sig också den reception av tysk rätt, som i vårt land ägde rum före första världskriget under kejsar-Tysklands politiska uppsvings tid. Några egentliga tecken på ett motsvarande resultat av västmakternas seger i världskrigen låta sig däremot icke skönja. För den som från utländsk rättslitteratur framför allt vill hämta positiva bidrag till tolkningen av gällande svensk lag har alltså den amerikanska doktrinen föga att erbjuda. Desto mera givande äro strövtåg i amerikansk rättsvetenskap, när det gäller att komma underfund med allmängiltigafrågor om rättsordningens och de särskilda rättsinstitutens natur och verkningssätt. Här har den amerikanska rättsforskningen under innevarande århundrade lämnat resultat, som icke böra ignoreras av någon jurist med minsta vetgirighet om sitt eget yrkesområde.
    Kännedomen om amerikanskt rättsliv har hittills varit sorgligt liten på våra breddgrader. Väl ha våra rättsfilosofer av facket icke kunnat förbigå framstående kolleger på andra sidan Atlanten och väl ha särskilt på senaste tid de komparativa översikterna i våra rättsvetenskapliga avhandlingar innefattat en behandling även av amerikansk rätt, i några fall av särdeles ingående natur. Men det betecknar dock en verklig händelse i nordisk rättsvetenskap, att vi genom den norske rättsvetenskapsmannen ECKHOFFS bok med ens fått en särdeles välskriven och väldokumenterad handbok över U.S.A:s hela rättsliv och rättsvetenskap. Såvitt jag har mig bekant — och arbetets digra litteraturhänvisningar tala icke i annan riktning — saknar Eckhoffs framställning motsvarighet t. o. m. på engelskt, franskt eller tyskt språk. Från kompetent amerikanskt håll har också redan framkastats tanken på en översättning till engelska.
    Arbetet inledes med en fyllig och medryckande exposé över den nordamerikanska rättens historiska utveckling. Härefter ägnas ett andra kapitel åt den centrala begreppsbildningen, systematiken och tekniken i U.S.A:s rättsordning — eller snarare rättsordningar, ty varje stat har ju som bekant även sin partikulärrätt. Eckhoff giver intressanta och ingående upplysningar om common-law-begreppet, om lagstiftningssamarbetet mellan de olika delstaterna (i det hela har detta samarbete icke gått ens så långt som mellan de skandinaviska länderna), om domarkårens rekrytering och ställning, prejudikatens be-

tydelse, domstolskontrollen över lagarnas grundlagsenlighet, tolkningen av skriven lag etc. Genom väl valda citat, en mängd rättsfallshänvisningar och ett påfallande antal inside informations har förf. förstått att göra framställningen livlig och medryckande (som ett roande smakprov kan nämnas upplysningen å s. 126, i vilken utsträckning Tennessees högsta domstol anser det utgöra en advokats yrkesplikt att fälla tårar »if he has them at command»).
    Bokens tredje och sista kapitel behandlar rättsvetenskapen alltifrån det engelska ursprunget, representerat bl. a. av Bracton och Blackstone, fram till den allra sista tidens tendenser och strömningar i U.S.A. Givetvis komma sådana stora amerikanska namn som Gray, Holmes, Pound och Cardozo i förgrunden, men redovisningen är så fyllig, att väl alla föregångsmän på den allmänna rättslärans område och ett flertal övriga bland rättsvetenskapens spetsar kommit med.¹ De rikhaltiga litteraturhänvisningarna och de utmärkta registren giva åt framställningen även ett betydande bibliografiskt värde.
    Skildringen av Roscoe Pounds verkligt centrala insats torde vara av särskilt intresse för svenska läsare, icke blott därför att den 83-årige »dean of American jurisprudence» i höstas gästföreläste i vårt land (se SvJT 1953 s. 749) utan kanske särskilt därför att Pounds syn på rätten tycks ha bestämda anknytningspunkter till Lundstedts, låt vara att den senare livligt bestrider detta (jfr t. ex. LUNDSTEDT, Grundlinjer i skadeståndsrätten II:1, s. 234 ff.).
    Stor uppmärksamhet förtjänar Eckhoffs upplysningar om de senaste tendenserna i amerikansk rättsvetenskap, vare sig det gäller Underhill Moores starkt sociologiskt inriktade forskning med material bl. a. från flerårigt studium av parkeringsförseelsernas mekanik, Karl Llewellyns skarpsinniga analys av »the law jobs», Jerome Franks framställning av rätten såsom ett fars-substitut, Thurman Arnolds »folklore of capitalism», Myres McDougals karakterisering av juristerna såsom »policy makers» eller den katolskt inspirerade ny-thomismens återgång till Thomas ab Aqvinos naturrätt. Citaten från de olika skolbildarna äro välfunna och belysande, även om den engelska ortografien någon gång icke blivit fullt korrekt.²
    Eckhoff berör även (s. 275 f.) de s. k. Restatements, d. v. s. en av American Law Institute med biträde av de mest framstående jurister i ett flertal band utgiven framställning av hela den gällande amerikanska rätten (jfr härom STIG UNGER i SvJT 1938 s. 604 ff.). Anm. har själv sökt bilda sig en uppfattning om betydelsen av dessa restatements i amerikanskt rättsliv och därvid mött de mest skilda svar från domare och advokater. Eckhoffs slutsats, att restatements i stort sett blivit en supplerande rättskälla, som åberopas vid behov, torde nog komma verkligheten närmast. Men detta var ju icke vad initiativtagar-

 

¹ Den av AHLANDER i SvJT 1950 s. 100 ff., behandlade statskunskapsprofessorn C. Herman Pritchett har lämnats utanför. Även namn som Williston, Jerome Hall, Prosser, för att inte tala om sådana naturaliserade storheter som Rabel, Levy och Rheinstein, saknas i personregistret, vilket dock icke innebär att deras arbeten helt förbisetts.
² Kanske får man apropos tryckfel upplysa läsaren om att icke ens industrialismens U. S. A. frambragt några »lovfortolkningsmaskiner» (s. 202), men väl vissa maximer för lagtolkningen.

na drömde om. Åtminstone några utav dem hade nog snarare tänkt sig, att arbetet likt Windscheids pandekträtt skulle utgöra förarbetet till en kodifikation. Fråga är väl ock, om U.S.A. kan fortsätta mer än något halvsekel framåt att grunda sin centrala civilrätt enbart på avgöranden i praxis. Redan nu produceras c:a 15 000 tryckta rättsfall om året, d. v. s. vad som ungefärligen motsvarar ett ordinärt häfte av NJA per dag. Många omdömesgilla amerikanska rättsvetenskapsmän äro av den uppfattningen, att man under dylika förhållanden småningom kommer att se sig tvungen tillgripa en eller annan form av kodifikation.
    Eckhoffs bok har öppnat porten för skandinaviska jurister mot U.S.A:s rättsliv och rättsvetenskap. Någon egentlig reception av amerikansk rätt — i stil med vad inledningsvis berördes beträffande fransk och tysk rätt — kan nog varken nu eller i framtiden förväntas äga rum i våra länder, även om de politiska konstellationerna förbliva oförändrade. Redan den anglosachsiska rättens hittills varande karaktär av till största delen okodifierad domstolsrätt försvårar ju i höggrad en dylik utveckling, för att nu icke tala om den rättshistoriska bakgrunden. Av Eckhoffs framställning kan ock inhämtas, att amerikanskt rättsliv, sådant det i praktiken gestaltar sig, inte alltid giver anledning till vackra omdömen. Men förvisso ligger det något tilltalande i tanken, att den västerländska kulturens främsta segrarmakt i stället skulle kunna visa sig mäktig att via den rättsvetenskapliga forskningens sanningssökande öva ett välgörande inflytande över den gamla världens rättsvetenskap och därmed i sista hand även över rättsutvecklingen därstädes.

Seve Ljungman