OSVALD SÄFSTRÖM. Några praktiska firma-, varumärkes- och patentfrågor. Stenc. komp. utgivet av Statens hantverksinstitut. Sthm 1953. 101 s., Kr. 15,00.

 

    I förordet till föreliggande arbete säger förf. att det är avsett som en kort orientering för mindre företag i en del praktiska frågor och att det ej gör anspråk på att motsvara de fordringar som ställas på en juridisk informationskälla. Naturligtvis är det av värde att även mindre företagare få bekanta sig med ekonomiskt så viktiga ting som firma, varumärke och patent. Man kunde dock — trots reservationen i förordet — ha önskat att förf. låtit granska sina uttalanden i rättsliga frågor, ty framställningen störes nu här och var av mindre exakta uppgifter om de behandlade juridiska problemen.
    I arbetets första avsnitt beröras firmafrågor, och betydande utrymme ägnas här åt skillnaden mellan den formella, till registreringen knutna firmarätten och den materiella ensamrätten till firma, sådan denna rätt framträder vid konflikter med andra anspråk på känneteckensskydd. Problemen äro svåra — icke minst de lege ferenda — men det bör vara värdefullt för den avsedda läsekretsen att få uppmärksamheten riktad på firmaanvändningens rättsskapande betydelse. Förf:s råd till företagare att antaga mera särpräglade firmor är efterföljansvärt.
    Också i den varumärkesrättsliga avdelningen understrykes det önskvärda i att märken med god särskiljningsförmåga väljas. Åtskilliga råd lämnas vidare om tillvägagångssättet i olika avseenden vid registreringsansökan, och här bygger förf. på egen erfarenhet. Förtjänstfullt behandlar han den juridiskt intressanta frågan om s. k. degeneration, d. v. s. ett varumärkesordsförvandling till en allmän varubenämning. Svårare är det däremot att följa framställningen av inarbetningsskyddet enligt 9 § lagen mot illojal konkurrens.
    Sist följer en genomgång av ett stort antal patentfrågor, däribland frågor om rätten till arbetstagares uppfinning, om intrångsskyddet och om förfarandet vid patentansökning samt om de skäl som tala för och emot uppfinningsskydd genom patent. Typisk för tidsandan är en av rubrikerna i sistnämnda kapitel: Patentinstitutet som socialt fördelningsinstrument. Inom det begränsade utrymmet, c:a 40 sidor, presenteras givetvis endast en högst summarisk översikt av det intrikata ämnet.

C. U.

 

Kommentar z u m Handelsgesetzbuch. Früher herausg. v. Mitgliedern d. Reichsgerichts. Bd 1: 1—3, bearb. v. HANS WÜRDINCER. 2 uppl. Berlin 1951—1953. de Gruyter.

 

    Förevarande utförliga kommentar till den tyska handelslagboken, i de utkomna tre innehållsrika häftena bearbetad av Hamburgprofessorn WÜRDINGER, är i stora delar av intresse även för svenska läsare. Efter en allmän inledning behandlas här de avsnitt av handelslagboken, som gälla »Kaufleute»,

LITTERATURNOTISER 259handelsregister, handelsfirma, handelsböcker, prokura och andra fullmakter i handelsförhållanden m. m. Särskilt avsnitten om handelsregister och firma förtjäna uppmärksamhet. Bl. a. kommenteras ingående, klart och i det hela övertygande, den mot 7 § i vår firmalag — denna centrala lagregel, vars räckvidd dock ofta på grund av missförstånd överskattas — omedelbart svarande 15 § i den tyska handelslagboken. Det framgår av nämnda kommentar, sammanställd med vad som utvecklats under 5 § därstädes, att även när godtroende tredje man icke erhåller rättsskydd med stöd av ifrågavarande 15 §, man i Tyskland är benägen att på andra vägar, via allmänna avtalsrättsliga grundsatser, draga försorg om att sådant skydd tillförsäkras honom, något som dock endast i viss utsträckning är genomförbart.

Hj. Kgn