ENNECCERUS-KIPP-WOLFF. Lehrbuch des bürgerlichen Rechts. Bd V. Erbrecht.Bearb. av HELMUT COING. Tübingen 1953. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck).532 s. DM 30,00, inb. 34,00.
I förordet framhålles, att över 20 år förflutit efter det senaste upplaganav förevarande arvsrättsliga läro- eller handbok utgavs. Den nya bearbetningen är väsentligt utökad, bl. a. genom ett utförligt upptagande av båderättshistoriska och rättspolitiska synpunkter på det behandlade ämnesområdet. För att åstadkomma större åskådlighet refereras i själva texten, omän kortfattat, en serie typrättsfall (icke konstruerade utan sådana som faktiskt förekommit). De rättskomparativa jämförelserna avse österrikisk,schweizisk, fransk, italiensk och engelsk rätt.
Arbetet är oerhört innehållsrikt. Det gör liksom tidigare upplagor ettmycket gediget intryck. För svenska läsare torde i främsta rummet framställningen av testamentsrätten vara av intresse. Hj Kgn
THE EARL JOWITT. The strange case of Alger Hiss. London 1953. Hodder &Stoughton. 279 s. 20 sh.
De sista årtiondenas mest uppmärksammade rättegång i USA — utförligtbehandlad även i svensk press — var målet mot Alger Hiss. Denne, en högrejurist i State Department, hade 1948 blivit offentligen beskylld för att vidflera tillfällen i mitten av 1930-talet ha utlämnat hemliga statshandlingartill det sovjetryska underrättelseväsendets representanter i USA. Beskyllningarna framställdes av journalisten Whittaker Chambers, vilken enligtegen uppgift stått i detta underrättelseväsens tjänst fram till 1938, då hanbrutit med sina uppdragsgivare. Hiss anhängiggjorde ett ärekränkningsåtalmot Chambers, och denne företedde då hemliga handlingar, som han sadesig ha mottagit av Hiss för att vidarebefordra till sina uppdragsgivare menbehållit i samband med sitt avfall. En del av handlingarna utgjorde avskrifter av originalhandlingar och hade enligt vad som blev klarlagt skrivits påen av Hiss i hans bostad förvarad skrivmaskin. Hiss förnekade under edatt han överlämnat några handlingar till Chambers och att han överhuvudtaget haft några förbindelser med denne vid den tid då överlämnandet skulleha skett. Åtal för mened anställdes mot Hiss — spioneribrottet var preskriberat — och han dömdes i början av 1950 till fem års fängelse.
Bevisningen i målet, ytterligt vidlyftig och till stor del av synnerligen peri