KARL J. HÖJER. Svensk socialpolitisk historia. Sthm 1952. Norstedt. 466 s. Kr. 24,00, inb. 29,50.

 

    Någon översiktlig framställning av den svenska socialpolitikens historia har tidigare icke funnits. Utarbetandet av en sådan framställning torde också med hänsyn till ämnets omfattning innebära stora svårigheter och betydande möda. Förf. till föreliggande bok har emellertid vågat sig på uppgiften och han har, såvitt anm. kan bedöma, löst den på ett mycket skickligt sätt.
    Historieskrivningen, som upptar större delen av boken, är uppdelad på sju epoker, av vilka den första avser tiden fram till mitten av 1700-talet och den sista tiden 1940—mitten av 1952. Inom varje epok lämnas en allsidig redogörelse för den socialpolitiska utvecklingen.
    I ett andra avsnitt av boken har författaren i tio uppsatser sökt summera några aktuella frågor inom den svenska socialpolitiken. Bland dessa uppsatser må här nämnas en om förhållandet mellan föräldrar och barn urs ocialpolitiska synpunkter och en annan — rubricerad »Öppen eller sluten vård?» — i vilken förf. bl. a. redovisar skälen för och emot anstaltsvård och vård i frihet inom kriminalvården samt kritiserar de ansvariga myndigheternas anslagspolitik, när det gällt att föra ut de senaste decenniernas kriminalpolitiska reformer i praktisk tillämpning.
    En litteraturförteckning och ett sakregister avslutar boken.
    Efter att ha läst denna lärorika och intresseväckande bok är anm. för sin del beredd att vitsorda förf:s uttalande i förordet, att dagens aktuella problem mer än de flesta tro ha rötter i det förgångna.

B. H.

 

Värdering vid expropriation. Föredrag vid kurser för expropriationsdomare och expropriationstekniker under år 1953, anordnade av sakkunniga inom justitiedepartementet. Sthm 1954. Nordiska Bokhandeln i distr. 311 s. Kr. 10,00.

 

    Ändringarna år 1949 i expropriationslagen hade till syfte bl. a. att skapa ökade förutsättningar för rättvisa och riktiga expropriationsersättningar. För att främja en allmän tillämpning av lämpliga och enhetliga värderingsgrunder ha under ledning av särskilda sakkunniga — lagmannen A. BEXELIUS, byråingenjören H. LANTZ och distriktslantmätaren S. DAHLSTRAND — och med stöd av allmänna medel anordnats ett antal kurser för expropriationsdomare, expropriationstekniker m. fl.

    I förevarande volym ha de sakkunniga sammanställt de föredrag, tillhopa 16 stycken, som hållits vid kurserna. Föredragen ha främst avsett att klargöra de teoretiska grunderna för bestämmande av expropriationsersättning samt de praktiska metoderna för värderingar av mark och byggnader av olika slag. Bland föredragen må här nämnas följande som hållits av jurister, nämligen: De allmänna principerna i expropriationslagen (justitierådet S. Romanus), Om tätbebyggelsevärde (lagmannen Bexelius), Om zonexpropriation (lagbyråchefen S. Dennemark), Glesbebyggelsevärde (statsrådet A. Nordenstam), Om intrångsersättning vid expropriation (hovrättsrådet V. Körlof) samt Compensation-betterment metoden i engelsk planeringslagstiftning (hovrättsfiskalen G. Hjelmér)
    Det måste hälsas med tillfredsställelse att föredragen vid dessa kurser utgivits i tryck och därigenom blivit tillgängliga för en större krets än de sammanlagt omkring 425 personer som deltagit i kurserna. Särskilt för expropriationsdomstolarnas ledamöter men även för alla dem som eljest ha att syssla med värdering av mark i olika sammanhang måste boken bli till stor hjälp i arbetet, i synnerhet under de första åren efter den nya lagstiftningen innan ännu några enhetliga värderingsgrunder utformats i rättspraxis.
    En litteraturförteckning och ett sakregister, både sammanställda av distriktslantmätaren Dahlstrand, öka bokens värde och användbarhet.

S. R.