KJELD RORDAM. Afhandlinger vedrørende Baltcon-certepartiet. Kbhvn 1953. Gad. 180 s. Dkr. 20,00.

— Treatises on the Baltcon-Charterparty. London 1954. Gad och Allen & Unwin. 196 s. 32 sh.
JOHS. JANTZEN. Håndbok i Baltconcertepartiet. 2:a omarb. uppl. utg. af overretssagfører FREDRIK MUNTHE. Oslo 1954. Grøndahl & Sønner. 268 s. Kr. 28,00.

 

    Den moderna nordiska sjöfrakträttens utveckling har naturligen kommit att i väsentlig grad nära anknytas till de standardiserade fraktavtal, som utarbetats under de sista femtio åren och som numera reglera övervägande del av trampfarten till och från nordiska hamnar. Strävandena vid dessa avtals tillkomst har självfallet varit att i görligaste mån fastställa kontraktsparternas rättsliga ställning, men det ligger i sakens natur, att åtskilliga ur dessa avtal härrörande frågor kommit att hänskjutas till domstolsprövning och att avtalens stadganden under årens lopp förtydligats av praxis. Ett av de vanligast förekommande fraktavtalen är Baltconcertepartiet, som reglerar frakten av kol och andra fossila bränslen från England och kontinenten till Skandinavien. Detta certeparti gjordes för drygt tjugofem år sedan till föremål för en omfattande kommentar av Nordisk Skibsrederforenings dåvarande direktör Johs. JANTZEN. Sedan första upplagan av detta verk utkom, ha emellertid åtskilliga domar tillkommit och certepartiets bestämmelser ha dessutom i viss utsträckning omarbetats. Det är därför ett notabelt faktum för dem, som syssla med frakträtt, att højesteretssagfører KJELD RØRDAM nu utgivit ett arbete över Baltconcertepartiet. Redan år 1950—51 utgav förf. tvenne häften innehållande studier över ett antal problem sammanhängande med Baltconcertepartiet. Dessa avhandlingar anmäldes i denna tidskrift 1952 s. 46 av advokaten GUNNAR BOMGREN. Det nu utkomna verket innefattar både en komplettering av de frågor, som förf. behandlat i dessa häften och en analys av övriga bestämmelser i certepartiet. Sålunda ha t. ex. de tidigare utgivna kapitlen om kranklausuler, om demurrage och om försinkelse och misrepresentation omarbetats och utökats varigenom behandlingen av dessa viktiga frågor vunnit i överskådlighet och användbarhet för den praktiserande juristen. I dispositionen av verket har förf. valt att icke nödvändigtvis följa certepartiets uppställning, utan angriper problemen i logisk följd — en systematik som torde vara till fördel för verkets översiktlighet. Med förebildlig klarhet och noggrannhet undersökas certepartiets olika bestämmelser och kommenteras de fall då bestäm

CLAES PALME 397melserna blivit föremål för domstols prövning. Aktuella rättsfall redovisas med största omsorg och härutöver hänvisas till en mängd utredningar och avgöranden i övrigt, som äro av stort intresse för dem, som ha att detaljundersöka någon speciell fråga. Behandlingen av en isolerad juridisk handling måste naturligen begränsas, så att icke konturen går förlorad; å andra sidan bör den inpassas i sitt sammanhang och förf. har därför att bedöma, i vilken utsträckning han bör anknyta sin framställning till mera allmänna principer. Rørdam synes vara ganska restriktiv i detta hänseende, vilket är till fördel för koncentrationen och klarheten i arbetet; kanske har dock någon fråga härigenom blivit rätt summariskt behandlad — mäklarens rättsliga ställning och befogenheter hade t. ex. varit intressant att få något mera ingående belyst, även om det måste erkännas att denna fråga icke är speciell för Baltconcertepartiet.
    Boken är genom sin uppställning och genom sitt klara stickordssystem sällsynt lättillgänglig och sakregistret och förteckningen över de sidor på vilka de olika klausulerna i certepartiet behandlas gör, att läsaren snabbt orienterar sig och lätt återfinner behandlingen av någon aktuell fråga.
    Det torde i de nordiska länderna icke finnas någon jurist, som med större erfarenhet och sakkunskap kan angripa de problem, som uppställa sig vid tolkningen av Baltconcertepartiet, än Kjeld Rørdam, och man är honom tacksam, att han, vid sidan av sin praktiska verksamhet, nedlagt vetenskapligt arbete och omsorg på sin bok i en omfattning som brukar ligga till grund för doktorsavhandlingar. Den nordiska sjörättsliga litteraturen har härigenom tillförts ett värdefulltverk.
    Av stort intresse är att Kjeld Rørdams bok i dagarna utgivits även på engelska av Gad i Kbhvn och Allen & Unwin i London. Den engelska upplagan inleds av två företal av de internationellt kända juristerna sir Hartley Shawcross och Arnold Knauth. För det internationella samarbetet på det sjörättsliga området är det av stort värde att en vetenskapligt präglad utredning av ett av den nordiska sjörättens viktigastef rakthandlingar, som den Rørdam utfört, blir tillgänglig för läsare även utom de nordiska länderna. Förf:s och utgivarnas initiativ måste därför hälsas med stor tillfredsställelse.
    Uppenbarligen under samma tid som Rørdam utarbetade sin ovan anmälda avhandling företog sekreteraren i Nordisk Skibsrederforening overretssagfører FREDRIK MUNTHE en överarbetning av Jantzens»Håndbok i Baltconcertepartiet» som i dagarna utgivits i sin andra upplaga. Såsom ovan anmärkts utkom verkets första upplaga redan år 1925 och det är naturligt att en så allmänt använd frakthandling som Baltconcertepartiet under den tid som förflutit varit föremål för åtskilliga tolkningar och domstolsavgöranden. Munthe har fört fram Jantzens verk à jour med rättsutvecklingen genom en noggrann redovisning av de fall där certepartiets bestämmelser prövats. Principiellt viktiga fall ha här jämte kortfattat refererats, vilket underlättar bokens användning. Under åren ha vissa problem visat sig giva anledning till en mer ingående behandling och här har Munthe klart och sakkunnigt kompletterat framställningen. Sålunda har t. ex. isklausulen och de pro

398 ANM. AV BALTCONCERTEPARTIETblem som sammanhänga med ishinder behandlats särskilt i ett intressant kapitel. Också behandlingen av de problem som sammanhänga med kranlossning synes vara nytillkommen. Den språkliga utformningen av verket har härjämte på ett förtjänstfullt sätt moderniserats. Ettav den nordiska sjörättslitteraturens standardverk har genom Munthe åter förts fram till dagsaktualitet.

Claës Palme