Ungdomsvårdsskolorna. Ungdomsvårdsskoleutredningen (ordf. landshövdingen Nyström), som tillsattes år 1950 med uppgift att företaga en allsidig översyn av ungdomsvårdsskoleorganisationen, har under de gångna åren successivt framlagt förslag till åtgärder av särskilt brådskande natur. Bland annat föreslog utredningen i skrivelser d. 27 okt. 1951 och d. 15 okt. 1952, att vid skolorna Sundbo, Forsane, Lövsta och Margretelund skulle inrättas små specialavdelningar för de anstaltsbesvärliga bland klientelet. Detta förslag godkändes av statsmakterna i stort sett i obeskuret skick, och specialavdelningarna, vilka redan uppförts eller äro under uppförande, beräknas kunna tagas i bruk under innevarande år.
Utredningen framlade vidare år 1951 förslag om vidgade möjligheter att erhålla ersättning av statsmedel för skador vållade av personer, som intagits på vissa anstalter, om nytt avlönings- och flitpenningssystem för eleverna vid ungdomsvårdsskolorna samt om vidgade möjligheter för vård i enskilda hem. Samtliga dessa förslag godtogos sedermera av statsmakterna.
Utredningen har nu avlämnat ett betänkande (SOU 1954:5), vari utredningen slutredovisar sitt uppdrag. I betänkandet framlägger utredningen en plan — preliminärt redovisad redan i utredningens skrivelse d. 15 okt. 1952 —för omorganisation på längre sikt av hela anstaltsväsendet. Planen, som omfattar ny- och ombyggnadsarbeten under fem årsetapper, avser bland annat att skapa ökade möjligheter till intensivare behandling genom en uppspaltning av de större förläggningarna i mindre avdelningar. Utredningen anser, att varje elevgrupp vid en skola för normalklientel icke bör omfatta flera än 10 elever och att det anstaltsbesvärligaste klientelet bör uppdelas i än mindre grupper. Med hänsyn till de dryga kostnaderna vid en omändring av redan befintliga anstaltsbyggnader förordar utredningen emellertid, att i vissa fall avdelningar med mer än 15 elever tills vidare bibehållas. Behovet av utökning av det totala antalet vårdplatser vid skolorna bedömes till cirka 70.
Den föreslagna differentieringen av klientelet på små avdelningar medför i och för sig ökade personalkostnader. Därutöver föreslår emellertid utredningen — som förklarar sig ha under sitt arbete med ungdomsvårdsskolornas problem blivit alltmer övertygad om att ett gott resultat av verksamheten framför allt är beroende av tillgången till kvalificerad och lämplig personal— en avsevärd förstärkning av dels den högre specialutbildade personalen, dels vårdpersonalen.
I utredningens betänkande behandlas även åtskilliga andra frågor, exempelvis klientelets uppdelning på olika skolor, yrkesutbildningen, personalvård och personalutbildning samt eftervård. Utredningens förslag beträffande yrkesutbildningen vid pojkskolorna har upptagits till prövning redan i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (7 ht s. 58 ff) ; behandlingen av betänkandets huvuddel anstår till 1955 års riksdag.