Fondemission och avsättning till reservfond eller skuldregleringsfond.
    Under ovanstående rubrik har undertecknad i SvJT 1954 s. 263—268 redogjort för patent- och registreringsverkets praxis vid behandlingen av ärenden angående ökning av aktiekapitalet genom överföring till detsamma av besparade vinstmedel, s. k. fondemission. Redogörelsen lämnades i anslutning till ett av RegR:n d. 3 dec. 1953 meddelat, mycket uppmärksammat utslag i ett till RegR:n av AB Färe Armaturfabrik fullföljt mål angående fondemission (RegR:ns årsbok 1953 s. 176 f).
    Enligt patent- och registreringsverkets praxis, vilken veterligen aldrig ifrågasatts från de registreringssökande bolagens sida, må ökning av aktiekapitalet genom överföring av besparade vinstmedel ske allenast av vinstmedel, som återstå, sedan lagstadgade avsättningar till fonderägt rum. En närmare motivering för verkets ståndpunkt lämnades i den berörda artikeln. RegR:ns majoritet ansåg emellertid, att hinder icke kan anses möta mot att besparade vinstmedel i aktiebolag överföras till aktiekapitalet, även om därav föranledes att stadgad avsättning till reservfond och skuldregleringsfond ej kan komma till stånd. RegR:n ansåg med andra ord att ett bolag kan underlåta att göra i aktiebolagslagen stadgade avsättningar av vinstmedel till reservfond eller skuldregleringsfond, därest bolaget i stället genom fondemission överför medlen till aktiekapitalet.
    Efter avfattandet av min berörda artikel har jag uppmärksammat än-

nu ett skäl, som kan anföras till stöd för verkets ståndpunkt och mot RegR:ns. Det ifrågakomna bolaget, AB Färe Armaturfabrik, är moderbolag i en koncern och det ytterligare skälet kan hämtas ur de regler, som 1944 års AL givit beträffande koncernförhållanden. I 221 § 1 mom. fastslås uttryckligen vad som förstås med begreppen moder- och dotterbolag samt koncernbolag. Lagen ålägger moderbolagets ledning att utöver den egna årsredovisningen upprätta en redovisning även för hela koncernen. Vid utformningen av bestämmelserna om den särskilda koncernredovisningen har den principen varit ledande, att huvudgrundsatserna rörande vinstberäkning för aktiebolag och vinstutdelning från aktiebolag skola bringas till sådan tillämpning med avseende på koncernen, att väsentligen samma resultat vinnes som om koncernen drivit sin verksamhet inom en enhetlig aktiebolagsbildning. I fråga om aktiebolag i allmänhet gäller enligt 73 § 1 mom. 1 p. att utdelning må ske av allenast den vinst, som återstår, sedan lagstadgade avsättningar till reservfonden eller skuldregleringsfond ägt rum. Belopp, som skall avsättas till de legala fonderna, får sålunda under inga omständigheter utdelas såsom vinst. Att sådant belopp ej heller får användas för fondemission framgår av 64 § 1 mom. 1 st. och grunderna för detta lagrum. Vad beträffar vinstutdelning från moderbolag föreskrives i 74 § 1 st. att av moderbolags vinst må — efter stadgad avsättning till reservfond eller skuldregleringsfond — så stort belopp ej utdelas att vinstutdelningen, med hänsyn till koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet i dess helhet, får anses stå i strid med god affärssed. Begränsningen av rätten till vinstutdelning för moderbolag kompletteras i 64 § 3 mom. 1 st. av en regel att moderbolag inte får till fondemission använda medel, som inte kunnat delas ut från bolaget såsom vinst. Då enligt det förut sagda belopp, som skall avsättas till reservfonden eller skuldregleringsfond, under inga förhållanden får utdelas såsom vinst, följer härav att RegR:ns ståndpunkt måste vara oriktig. Ett beslut om fondemission i enlighet med RegR:ns utslag strider mot tvingande bestämmelser i aktiebolagslagen, givna till skydd för bolagets borgenärer: ett sådant beslut är därför en nullitet och detsamma får ej registreras eller verkställas.

Gunne Birke