NILS BECKMAN. Svensk familjerättspraxis. Sthm 1954. Norstedts. 212 s. Kr. 15,00, inb. 18,00.
De översikter av svensk rättspraxis, som från 1936 med jämna mellanrum publicerats i SvJT, ha tilldragit sig ett alltmer ökat intresse och visat sig vara av stort praktiskt värde. En nackdel har emellertid varit förbunden med dessa rättsfallsöversikter. Under årens lopp ha de blivit svårhanterliga och svåröverskådliga, splittrade som de äro i ett flertal olika artiklar och årgångar av tidskriften.
Med odelad glädje och tillfredsställelse kan man därför hälsa justitierådet BECKMANS initiativ att i en bok sammanföra svensk familjerättspraxis för tiden från den nya familjerättsliga lagstiftningens tillkomst t. o. m. 1953. Såsom författare till hittills publicerade rättsfallsöversikter berörande familjerätten har Beckman i den nu framlagda volymen i huvudsak byggt på dessa tidigare översikter, som han kompletterat i vad avser tiden före 1931 och efter 1949.
Det vore dock ett misstag, om man skulle tro, att författaren nöjt sig med ett enkelt sammanförande av de tidigare rättsfallsöversikterna. Han har nedlagt ett omfattande och säkerligen mödosamt arbete för att systematisera och bearbeta det vidlyftiga materialet. Resultatet har blivit en imponerande framställning i överskådlig och lätt tillgänglig formav domstolspraxis berörande hela den svenska familjerätten, om spännande giftermålsbalken, föräldrabalken och den blivande ärvdabalken.
Det sålunda sammanförda kunskapsstoffet är så mäktigt, att man svårligen, som författaren i företalet rekommenderar, kan läsa det hela i ett sammanhang. Lämpligare synes vara att tillgodogöra sig innehållet successivt och smälta det efter hand.
Sin största betydelse har verket som uppslagsbok. Den klara innehållsförteckningen, det utförliga sakregistret och den konsekvent genomförda systematiken underlättar i hög grad arbetet för den, som snabbt behöver orientera sig om rättspraxis' ståndpunkt i en aktuellfråga. Vilket värde detta har, särskilt för den praktiserande juristen, behöver icke närmare utvecklas. Man gör sig säkerligen icke skyldig till överdrift, om man påstår, att Beckmans arbete kommer att bliva en oumbärlig och högt skattad uppslagsbok i varje domstol och på varje advokatbyrå här i landet.
Författarens stora förtrogenhet med ämnet och den grundlighet, med vilken han gått till verket, utgör en garanti för att man erhåller en uttömmande och tillförlitlig orientering om svensk domstolspraxis inom ett rättsområde, som mer än något annat är för gemene man av ingripande betydelse.
Man kan icke undgå att förvånas över den mängd viktiga spörsmål, som fått sin lösning i praxis, detta ehuru lagstiftningen å familjerättens område är jämförelsevis ny. Såsom författaren riktigt framhåller, innebär detta, att den som icke känner praxis icke heller kan anses