Ur Svensk Författningssamling 1954.

 

591. K K 16 aug. 1954 om ändrad lydelse av 167 § 1 mom. byggnadsstadgan d. 30 juni 1947 (nr 390).
596. KK 27 juli 1954 om ändring i instruktionen d. 21 juni 1946 (nr 395) för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsanstalterna.
597. K K s. d. om ändring i kung. d. 21 juni 1946 (nr 298) ang. översändande av domar i vissa brottmål m. m.
598. KK s. d. om ändrad lydelse av 1 § kung. d. 21 juni 1946 (nr 300) ang. straffdoms befordran till verkställighet.
606. KK 24 sept. 1954 om ändrad lydelse av 3 § kung. d. 22 maj 1953 (nr 319) med bestämimelser i fråga om skydd för vissa främmande patent, mönster och varumärken.
607. Fiskeristadga 24 sept. 1954.
614. KK s. d. med vissa tillämpningsföreskrifter till förordningen d. 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt).
621. K cirk. 8 okt. 1954 till fångvårdsstyrelsen m. fl. myndigheter om tidpunkten för förordnande av tillsynsman för villkorligt frigiven m. m.
622. K K s. d. om vattenbokens inrättande och förande.
623. KK s. d. om redovisning av akter rörande vissa företag enligt 7 och 8 kap. vattenlagen.
624. KK s. d. om ändring i stadgan d. 25 maj 1945 (nr 305) ang. tjänstgöringen vid vattendomstolarna.

S. R.

 

    Vecka för jämförande rättsvetenskap i Munchen. De komparativia strävandena inom juridiken uppleva som bekant för närvarande en högkonjunktur ute i världen, tydligt iakttagbar både i Europa och i Amerika. Målen ligga ofta på det vetenskapliga planet: de jämförande studierna syfta till djupare förståelse av utvecklingen och av de bestående regelsystemen, och ur denna synpunkt äro de av uppenbart värde, även om de icke avkasta någras om helst »praktiska» resultat. Men självfallet eftersträvas i regel också praktiska följder i form av förbättringar i de särskilda rättssystemen, och för många är det komparativa arbetets egentliga inspirationskälla förhoppningen om en vittgående unifiering av de skilda staternas rättsregler. Bland kongresser och liknande föranstaltningar sommaren 1954 med komparativt program märkas dels en »vecka för jämförande rättsvetenskap» i Munchen 23—31 juli, dels en världskongress i Paris 1 -7 aug., den senare omtalad i nästa notis.
    Den »Semaine de Droit comparé» (»Woche fiir Rechtsvergleichuiig»)， som hölls i Munchen och som stod under beskydd av Bayerns ministerpresident dr Eliard, hade en dubbel karaktär. Den bestod nämligen till sin första del av en konferens med begränsat antal deltagare, anordnad av den till Unesco

knutna Comité international de droit comparé (CIDC), och till sin andra del av den årliga »Tagung fiir Rechtsvergleiöhung», som föranstaltas av den livaktiga tyska sammanslutningen på området, »Gesellschaft fiir Rechlsvergleicihung».
    Huvudsätet för CIDC är som bekant Paris, men kommitténs verkställandeorgan, »le bureau», brukar sammanträda i olika länder för att därigenom hålla bättre internationella kontakter, och till dess sammanträden ha i flera fall knutits mindre konferenser (»colloquier») rörande särskilt valda ämnen (se bl. a. SvJT 1952 s. 879). Münchenkonferensen hade formen av överläggningar i två grupper. Ett colloquium ägnades ämnet »Conxment l'État congoitil ses responsabilités à l'égard de la communauté internationale» och ett annat samtidigt pågående colloquium sysslade med temat »Comment concevoir le role et l'organisation d'un Institut de Droit comparé?» I den förra gruppen presiderade prof. Otto Riese, Tyskland (kammarpresident i den europeiska kol- och stålunionens domstol), och diskussionerna skedde på grundval av en generalrapport utarbetad av prof. Guggenheim, Geneve, samt med deltagande av kända internationellrättsliga experter, såsom R. Ago (Italien), G. Berlia (Frankrike), P. de Visscher (Belgien) och Torsten Gihl (Sverige). Överläggningarna gällde anpassningen av den interna rätten till den internationella, vissa konstitutionella regler i en del: stater med syfte att begränsa den statliga kompetensen av hänsyn till internationella överenskommelser, delegationen av viss lagstiftningsmakt till övernationella organisationer sådana som kol- och stålunionen, m. m. I den andra gruppen, som samlade in emot 50 representanter för komparativ forskning och komparativa strävanden i Europa, USA och Latinamerika, fungerade såsom ordförande prof. Yntema, Ann Arbor, Michigan, känd icke minst såsom utgivare av The American Journal of Comparative Law, en av de mest betydelsefulla tidskrifterna på detta område. I denna grupp, där undertecknad tog del såsom svensk representant, märktes många mycket kända »komparatister». Från USA deltogo bl. a. 一 utom Yntema — Rheinstein från Chicago och Hazard från Columbia University, för att nu endast nämnda några av de mest kända. Frankrike företräddes av de till CIDC nära knutna Marc Ancel, André Bertrand och René David, Tyskland främst av de ledande i Max-PlanckInstitut (f. d. Kaiser-Wilhelm-Institut) für ausländisches und internationales Privatrecht: Hans Dölle och Konrad Zweigert (båda professorer i Tubingen) samt Bernhard Aubin (professor i Lausanne). Från England sågos bl. a. F. H. Lawson (Oxford) och R. H. Graveson (London). Spanien företräddes av F. de Sola Canizares (Barcelona), Grekland av P. Vallindas (Athen), Belgien bl. a. av A. de Vreese (College d'Europe, Briigge) och Nederländerna av I. Kisch (Amsterdam). De mycket givande diskussionerna gåvo en överblick över de existerande instituten för jämförande rättsvetenskap, deras organisation, resurser och verksamhet och ledde över till frågorna om rationalisering och samarbete på området. Som grundval tjänade två rapporter, den ena av Marc Ancel och den andra av René David. Ett antal önskemål upptogos såsom beslut av de deltagande: om inrättande av lärostolar i jämförande rättsvetenskap, kurser om utländsk rätt och om inhemsk rätt för utlänningar, stipendier, årliga redogörelser för lagstiftning, praxis och doktrin i de skildal änderna m. m.
    Det av det tyska sällskapet organiserade avsnittet, utgörande sällskapets ordinarie »Tagung für Rechtsvergleichung» 1954，öppnades under solenna

 

44—547004. Svensk Juristtidning 1954.

former och leddes av prof. Hans Dölle. I denna» Tagung» deltogo talrika tyska jurister. Förhandlingarna kretsade kring europeiska rättsfrågor och europeisk rättslig samverkan. De inleddes med en sällsynt stimulerande föreläsning av prof. H. Thieme (Freiburg i. Br.) över ämnet »Einheit und Vielfalt in der europäischen Rechtsgeschichte». I olika sektioner diskuterades sedan sådana ämnen som europeiska strafflagskonflikter och utlämningsfrågor, den europeiske tjänstemannen, tolkning av patent i Europa m. m. Mot slutet höllos plenarförhandlingar ägnade frågan om metoder för regionalt samarbete på rättens område samt spörsmålet om »Droit uniforme européen ou harmonisation juridique intereuropéenne». I den förra frågan höllos inledande referat av prof. G. van Hecke (Louvain) om erfarenheterna i Benelux-regionen och av undertecknad om det skandinaviska samarbetet på lagstiftningens område. Frågan om uniformitet eller »harmonisering» behandlades av prof. René David (Paris) och Bernhard Aubin (Lausanne).
    Förhandlingarna höllos i Deutsches Museum, och de yttre arrangemangen voro förträffliga. Flera officiella receptioner höllos (bl. a. av bayerska regeringen), Münchens stad svarade för en »bayersk afton» o. s. v. En angenäm utflykt till de bayerska alperna och ett omfattande damprogram vittnade också om arrangörernas omtänksamhet och grundlighet.

Åke Malmström