LITTERATURNOTISER 115ALVAR NELSON. Hæfte. En studie over anvendelsen af privilegeret frihedsstraf. Under medvirken af ERIK CHRISTENSEN og KIRSTEN SIEBÆK. Universitetsforlaget i Aarhus. Ejnar Munksgaard. Kbhvn 1954. 72 s. DKr 7,00. — Acta Jutlandica. Aarsskrift for Aarhus universitet XXVI, 2.
Vid institutet för kriminologi vid universitetet i Aarhus har under ledning av prof. ALVAR NELSON verkställts en undersökning över användningen av hæftestraf i Danmark. I ett första kap. drages konturerna av den internationella utveckling som lett till uppkomsten av ett privilegierat frihetsstraff. Ett sådant straff förekommer, sägs det, såsom custodia honesta, som kortvarigt frihetsstraff och som förvandlingsstraff för böter. Nelson pekar vidare på den nutida tendensen att förenkla äldre mer komplicerade system med ett flertal olika straffarter, vartill orsaken är att söka å ena sidan i vanskligheten att under verkställigheten ge straffarterna en olikartad utformning och å den andra sidan i önskan att differentiera behandlingen inom en och samma straffart. Ett enhetligt frihetsstraff finns än så länge endast i England och Nederländerna. För Sveriges del föreligger ett betänkande av strafflagberedningen om sammanslagning av fängelse och straffarbete till en enhetlig straffart, kallad fängelse (SOU 1953:17).
Efter en redogörelse för den danska rättsutvecklingen, som lett till det nuvarande systemet med två arter frihetsstraff, hæfte och fængsel, och för gällande regler för ådömande av hæftestraf, lämnas en utförlig redogörelse med stöd av statistiskt material för den faktiska användningen av hæftestraf, i jämförelse med fængsel och andra påföljder, med avseende på förbrytelsens art och strafftidens längd m. m. Undersökningen visar också i vilken omfattning hæfte och fængsel ådömes förstagångsförbrytare och recidivister. En mera djupgående undersökning har gjorts beträffande användningen av hæftestraf i Århus købstad.
I ett kap. om verkställighetsreglerna redovisas hur de privilegier som en hæftefånge kan åtnjuta faktiskt utnyttjats under en viss tid vid Vestre fængsel och Århus arresthus.
Undersökningen avslutas med några kriminalpolitiska synpunkter på privilegierat frihetsstraff. Nelson uttalar att det finns skäl att avskaffa skillnaden i verkställighetsregler mellan hæfte och fængsel; för närvarande är skillnaderna i fråga om verkställigheten av fængsel som avtjänas på skilda anstalter faktiskt större än skillnaderna mellan hæfte och sådant fængsel som avtjänas i arresthus. Betydligt vanskligare finner han frågan om upphävande av de skilda benämningarna på straffarterna, en namnskillnad som är en realitet för dem som döms. Nelson frågar: finns tillräckliga skäl att för vissa typer av lagöverträdare och vissa typer av lagöverträdelser framhäva, att man vid ådömande av ett frihetsstraff likväl icke har velat uttala en motsvarande moralisk värdering av den dömde? Nelson svarar att hæfte icke behövs som custodia honesta och icke heller som privilegierat kortvarigt frihetsstraff. Däremot synes knappast i och för sig finnas anledning att upphäva skillnaden mellan hæfte och fængsel när det gäller förvandlingsstraffen; men, säger Nelson, de till hæftestraffet knutna privilegierna är dels på grund av verkställighetens kortvarighet och dels till följd av klientelets beskaffenhetutan praktisk betydelse.
Nelson kommer således för Danmarks del till samma resultat som för svensk del strafflagberedningen i förutnämnda betänkande, nämligen att det från kriminalpolitisk synpunkt icke finns något hinder mot att införa ett