Ur nordiska tidskrifter.
    Från departement och nämnder. Nr 4. G. PETRÉN, Nordiska rådet samarbetsorganet för parlament och regeringar, s. 61—66.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 6/1954. STIG. JÄGERSKIÖLD, Staten, kronan och myndigheterna, s. 299—342. — ROLF ROMSON, Kommuns skadeståndsansvar för åtgärd av självförvaltningsorgan, s. 343—353. — HILDING EEK, Statens skadeståndsansvar för oriktigt myndighetsbeslut, s. 355—358.
    Juristen. Nr 7. AXEL H. PEDERSEN, Licitation øver leverancer, s. 82—91. Nr 9. CARL RASTING, Identifikationsproblemet i forsikringsretten, s. 93—106. Nr 11—12. NIELS HAUBOU, Skatter og bobehandling, s. 117—127. — CHR. BANG, Juridisk litteratur i oktober kvartal 1954, s. 131—138.
    Juristnytt. Nr 4. Ur hyresrådets praxis, s. 75—76. Nr 5. STIG SOHLMAN, Personundersökareproblem, s. 79—80. — CARL SVENNEGÅRD, Diskussionen kring domarebanan, s. 85—86.
    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 3—4/1954. ÅKE MALMSTRÖM, Några synpunkter rörande föranvändarrätten, s. 121—130. — TORBEN LUND, Om ophavsrettens grundbegreber, s. 131—147. — ERIK HEDFELDT, Några spörsmål om förlagsavtal, s. 148—160. — BERNDT GODENHIELM, Kan ersättning ådömas för ideell skada vid patentintrång, s. 161—168. — FREDRIK NEUMEYER, Tvångslicens. Om lagstiftning och rättstillämpning i vissa länder, s. 169—186. — BIRGER LINDGREN, Nyhetsgranskningen hos den svenska patentmyndigheten, s. 187—197. — K. HØST-MADSEN, Om henvisningsbetegnelser i krav, s. 198—200. — V. TENGBORG, »Nyhetsgranskningen hos den svenska patentmyndigheten», s. 200—201. — Fra Dansk domspraksis, s. 213—224. — Fra norsk rettspraksis, s. 225—228. — Ur svensk praxis, s. 229—244.
    Norsk Retstidende. Nr 61—64/1954. EVALD RYGH, Nytt materiale for domstolene i skattesaker, s. 961—964.
    Sociala meddelanden. Nr 2. LORNA DOWNMAN, Kanadensisk socialpolitik, s. 57—65.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 1. GERHARD LEIEHOLZ, Författningsjurisdiktion i demokratiskt rättssamhälle enligt den västtyska grundlagen, s. 1—22. — JOHAN ÅKERMAN, Samhällsvetenskaplig examen och sektion, s. 23—38. — INGEL WADÉN, Innebörden av begreppet allmän handling, s. 43—52.
    Svenska Socialvårdsförbundets tidskrift. H. 1. HELGE DAHLSTRÖM, Nykter-

 

hetsvård—socialvård. Några synpunkter på vissa samordningsproblem, s. 1—6. — DANIEL WIKLUND, Nya lagen om nykterhetsvård, s. 6—12.
    Svensk tidskrift. H. 2. ARVID WACHTMEISTER, Indicier som bevismedel, s. 94—104.
    Svenska Stadsförbundets Tidskrift. H. 3. SVEN-B. JACOBSON, Förslag till allmän ordningsstadga, s. 65—72. H. 4. STIG SJÖVALL, Ett nytt ordningsstadgeförslag m. m., s. 101—105.
    Tiden. Nr 3. OLA NYQUIST, Personundersökning och övervakning, s. 149—153.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 1—2. BIRGER CANDOLIN, Om begränsning av vade- och missnöjesanmälan, s. 5—16. — OSVIL LAHTINEN, Om part och saklegitimation, s. 17—36. — OLOF RISKA, Inverkan av aktieöverlåtelse på bolagsmans rösträtt, s. 37—44. — LENNART VAHLÉN, Stiftelseinstitutet i svensk rätt, s. 45—58.

    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 9. THEODOR PETERSEN, Retsforlig og sagsomkostninger, s. 45—48. — MOGENS EGGERT MØLLER, Skattefradragsretten i dansk lovgivning, s. 49—60. Nr 11. P. SPLETH, Mangelsbegrebet, s. 61—68.

C. H.