Näringsfrihetsfrågor. Utg. av Kommerskollegium. Distr.: AB Nordiska Bokhandeln, Sthm.

 

    För att ge allmänheten information i de näringsfrihetsfrågor som står i samband med 1946 års lag om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet och 1953 års lag om motverkande i vissa fall av dylik konkurrensbegränsning har startats en ny tidskrift, Näringsfrihetsfrågor. Under fyra skilda avdelningar skall i tidskriften publiceras dels meddelanden från kommerskollegii monopolutredningsbyrå (i denna del ersätter tidskriften den sedan 1947 utgivna tidskriften Kartellregistret), dels särskilda undersökningar, dels meddelanden från ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor och dels meddelanden från näringsfrihetsrådet, innefattande främst redogörelser för av rådet meddelade beslut och utlåtanden.
    Tidskriften är avsedd att utkomma med ca 12 nummer per år. Ansvarig utgivare är kommerserådet Sven Bouvin.

S. R.

 

Ur nordiska tidskrifter 1955.

 

    Arkiv for Sjorett. B. 2. H. 3. GUSTAV WIIG, Mottakskonnossementet efter norsk sjorett, s. 203—320.
    Ekonomisk revy H. 7. Bankerna och samhället. Uppsatser av ARTHUR MONTGOMERY, ERNFRID BROWALDH, GUSTAF SÖDERLUND, MARCUS WALLÉNBERG, TORE BROWALDH, SVEN RAAB, GÖSTA GYLLENSWÄRD, ÅKE BERGQVIST, STIG HJ:SON LINDHOLM, EINAR BESKOW. S. 341—464.

    Från departement och nämnder. Nr 13. SAM WIDMARK, Sekretessen vid förundersökning i brottmål, s. 237—245.
    Förvaltningsråttslig tidskrift. H. 2—3. NILS HERLITZ, Förvaltningsrättsliga framtidsperspektiv, s. 81—95. — OLE WESTERBERG, Behovsprövning i socialrätten, s. 96—111. — HÅKAN STRÖMBERG, Under vilka förutsättningar bör enligt svensk förvaltningsrätt en förvaltningsakt anses som en nullitet?, s. 112—125. — GUSTAF PETRÉN， Regeringsrättens kontroll över förvaltningen i komparativ belysning, s. 126—142. — Meddelanden ur förvaltningsrättslig praxis, s. 161—176.
    Juristen. Nr 24. BERNHARD GOMARD, Retsplejelov eller foretningsorden, s. 253—262. — Juridisk litteratur i januar kvartal 1955，s. 263—268. Nr 26—27. W. E. v. EYBEN, Landssvigerkriminaliteten, s. 269—282. Nr 30. K. A. FRØBERT, Nyhedsbureauerne og presseloven, s. 305—320. Nr 32—33. TH. THORSTEINSSON, Sagen mod Jeanne d'Arc, s. 321—362.
    Juristnytt. Nr 10. BERTIL AHRNBORG, Utsikterna i advokatyrket, s. 174—176. Nr 11. CARL SVENNEGÅRD, Organisationsrätt och förhandlingsrätt, s. 187—190. — HARALD SERNER, »Ordning och auktoritet», s. 192—194. Nr 12. CARL SVENNEGÅRD, Rätten till kollektiva stridsåtgärder, s. 200—204. — BENGT ÖHMAN, »Ordning och auktoritet», s. 206—207. Nr 13. JAN-MÅRTEN ERFORS, Franska Marocko och dess rättsväsen, s. 223—225.

    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 1. KNUT SEJERSTED SELMER, Bör vi få lovregler om personlighetens rettsvern?, s. 1—11. — ÅKE LÖGDBERG, Industrimusiken ännu en gång, s. 12—23. — CLAËS UGGLA, Degeneration av varumärken, s. 24—38. — Ur nordisk praxis, s. 46—60.
    Nordisk Administrativt Tidsskrift. H. 4/1954. TYGE HAARLØV, Metoder og resultater i nordisk og internationalt socialpolitisk samarbejde, s. 243—262. — SVEN FRYCHIUS, Utrikespolitiken och publiceringsfrågorna, s. 263—271. — Rättsfall från högsta förvaltningsdomstolen i Finland, s. 305—312.
    Nordisk försäkringstidskrift. H. 3. DAGFINN DAHL, Rett til porteföljen, s. 201—204. — KURT HASLER, Gjenforsikring i teori og praksis, s. 205—222.

 

    Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift. Nr 6. S. RENGBY, Den svenska kriminalstatistiken, s. 69—72. — LARS BRUNO KRITZ, Statens trafiksäkerhetsråd och trafiksäkerhetsforskningen, s. 72—76.
    Nordisk Tidsskrift for International Ret og Jus Gentium. Vol. 25. Fase. 1—2. EELCO N. VAN KLEFFENS Rettens plads i det mellemfolklige samkvem, s. 1—10. —ÖSTEN UNDÉN, Den kollektiva säkerhetens filosofi, s. 11—25. — OLE TORLEIF RØED, Krig i atomåldern, s. 26—41. — EDVARD HAMBRO, Norske dommer angående folkerett og internasjonal privatrett i årene 1953 og 1954, s. 42—59.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 2. MARC ANCEL, Grundtankarna hos rörelsen för socialskydd, s. 99—106. — HANS ALOIS HANSEN och KARL TEILMANN, Behandlingen av kriminelle alkoholister, s. 107一125. — NIELS PARELIUS, Den norske hoyesteretts straffutmålingspraksis i drapssaker, s. 126—140. — NIELS HARBOU, Nogle bemærkninger om mentalobservationer, s. 141—165. — HANS THORNSTEDT, Förslag till reform av den svenska kriminalstatistiken, 166一170. — ERLING ØSTERBERG, Politiets rolle i arbeidet for å beskytte minderårige mot kriminell påvirkning, s. 171—175.
    Näringsfrihetsfrågor. Nr 2. Näringsfrihetsrådets beslut och utlåtanden januari 1954—februari 1955，s. 1—48.
    Sociala meddelanden. Nr 6. RUTH W. ETTLINGER och PER FLORDH, Självmordsförsök, s. 313—320. Nr 8. KERSTIN ELMHORN, Brottslingsklientelet i Stockholm och behandling av villkorligt dömda, s. 433一437.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 2—3. SVEN KJÖLLERSTRÖM, Karl XI och sockenstämman, s. 109一123. — GÖSTA CARLSSON, Ideologi och vetenskap i tidig amerikansk sociologi, s. 142—178. — HELGE MALMSTRÖM, Om offentlighet och sekretess kring kartellproblemen, s. 185—198.
    Svenak lantmäteritidskrift. H. 2. GUNNAR PRAWITZ, Den äldsta nybyggesavvittringen i Västerbottens län, s. 135一141.
    Svensk skattetidning. H. 5. ERIK P. A. REUTERSWÄRD, De nya förordningarna om investeringsavgift, s. 129—135. — NILS G. LINDQUIST, Meddelande från svenska livförsäkringsbolags skattenämnd, s. 136—151. — GERHARD GRABE, Beror pensionsförsäkrings beskattning på vem som är förmånstagare?, s. 152—165. H. 6. ERIC ROSENQYIST, Den nya företagsbeskattningen, s. 177—198.

    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 2. P. A. WESLIEN, Något om arvodesdebitering, s. 81—91. CURT EKDAHL, Skiljedomskostnad, s. 92—96. 一 Bo WESTMAN, Om försvarares skyldighet att fullfölja huvudmannens talan, s. 97—102. — Från praxis i arvodesärenden, s. 109—118.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 4. KJELD RØRDAM, Sejladsunder isforhold og isklausuler, s. 173—190. — JAN-MAGNUS JANSSON, En inhemsk rättsteoretiker, s. 191—201. — GERHARD HAFSTRÖM, Vängåva jämte mansbot för dråp, s. 202—214. — GÖRAN WESTERLUND, Om condictio indebiti i förvaltningsförhållanden, s. 215—253. — RAGNAR HEMMER, Ännu i frågan om vängåvan vid förlikning i dråpsak, s. 254—261.

    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 2. GÖSTA EBERSTEIN, Upphovsmannarättens föremål och innehåll — ännu en gång, s. 113—131. — HILDING EEK, Lex causae okänd storhet, s. 132—151. — AKSEL H. HILLESTAD, Virkelighet og verdi i rettsfilosofien, s. 152—169. — HENRY OSTLID Hvordan offentlig votering ble gjennomfort i Norges Hoyesterett, s. 170—207. H. 3. KARSTEN GAARDER, Om avisernes annoriseavtaler, s. 228—255. — NIELS ALKIL, Magnetofoner i ophavsretlig belysning, s. 256—286. — HARALD OFSTAD, Begrepet moralsk ansvar i moderne analytisk filosofi, s. 287—303. — ERIK THOMASSON, Samhällets utveckling och prejudikaten, s. 304—307. — CARL JACOB ARNHOLM, To dommer om passivitet, s. 308—315. — Från Sveriges högsta domstol 1954, s. 316—328.

    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 25. THEODOR PETERSEN, Hvorvidt kan personlig skat opføres som passiv i ægtefelleboer?，s. 185—195. Nr 36. BJARNE FRANDSEN, Straf og erstatning efter den nye færdselslov, s. 201—210. — ERNST ANDERSEN, Stare decisis alias præjudikatlæren, s. 210—216. Nr 38. GEORG COHN, Liv og lov, s. 217—219. — ALLAN PHILIP, Udvikling og reform i engelsk domicillære og international skilsmisseret, s. 219—226. — BENT CHRISTENSEN, Lovforslag og nye love, s. 226—229.