Juristutbildningen. Juristutbildningskommitténs förslag till omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen (se SvJT 1953 s. 737 och 1955 s. 279 och s. 643) föranleder icke något förslag till innevarande års riksdag. I statsverkspropositionen uttalar ecklesiastikministern, statsrådet Persson, härom, att han kommit till den uppfattningen att universitetskanslerns på kommitténs utredning grundade ändringsförslag i stört sett kan godtagas i vad gäller juristutbildningen, men att beträffande den samhällsvetenskapliga utbildningen ändringsförslaget behöver ytterligare övervägas, bl. a. med sikte på bibehållande av en statsvetenskaplig juridisk examen. Avsikten är att K. M:ts förslag i ämnet skall föreläggas 1957 års riksdag. Trots att ärendets beredning sålunda ännu icke slutförts vill emellertid ecklesiastikministern på grundval av den föreliggande utredningen redan nu genomföra en delreform; det föreslås att en preceptur i lönegrad Ca 34 i civilrätt inrättas vid universitet i Uppsala från och med d. 1 juli 1957.
    Man torde knappast behöva befara att detta föregripande av den stora reformen skall i någon högre grad försvåra det slutliga genomförandet.


S. R.

 

    JO:s ämbetsberättelse. Enligt sin till 1956 års riksdag avgivna års berättelse har JO under 1955 gjort framställningar till K. M:t bl. a. ang. vidgad rätt för man, som interimistiskt förpliktats utgiva underhållsbidrag till barn utom äktenskap eller barnets moder men som sedermera befunnits ej vara underhållsskyldig, att av allmänna medel återbekomma guldna bidragsbelopp — frågan har beaktats i ärvdabalkssakkunnigas förslag till ärvdabalk (SOU 1954:6) och i det förslag till ärvdabalk som K. M:t genom beslut d. 12 maj 1955 remitterat till lagrådet för yttrande — och ang. förtydligande av stadgandet i 18 § tredje stycket instruktionen d. 30 dec. 1947 för stadsfiskalerna om stadsfiskals skyldighet att utom tjänstetid vara tillgänglig för mottagande av brådskande meddelanden.
    De mål och ärenden för vilka redogörelse lämnas i berättelsen avse bl. a. tilltalads och försvarares ställning under förundersökningen i brottmål (se TSA 1955 s. 185 ff), felaktigt beslagtagande av vid olaga fiske använd båt, tilllämpningen i visst fall av 11 § bötesverkställighetslagen, fråga huruvida lagen d. 29 juni 1939 om förbud i vissa fall mot utrikes fraktfart med svenskt fartyg m. m. äger tillämpning å typiska resebefraktningsavtal (av JO besvarad nekande) samt frågor om återkallelse av körkort.

140 NOTISER    Årsberättelsen innehåller vidare en redogörelse för JO:s iakttagelser rörande länsstyrelsernas tillämpning av vissa föreskrifter i lagen d. 29 dec. 1948 om pantlånerörelse samt vissa erinringar rörande myndigheternas åtgärder för åstadkommande av erforderlig kontroll över lotterier.
    I likhet med tidigare ämbetsberättelser innehåller den nu föreliggande berättelsen, liksom även MO:s motsvarande berättelse, många värdefulla och väl underbyggda utredningar och uttalanden i rättstillämpningsfrågor. Man frågar sig emellertid om icke dessa berättelser ur skilda synpunkter skulle vinna på en större koncentration. I vart fall torde deras användbarhet som vägvisare i en allt mer svällande lagstiftnings irrgångar snarast öka, om hållna förhör, yttranden och påminnelser återgavs med något mindre utförlighet.


S. R.