Jahrbuch des öffentlichen Rechts. Utg. av prof. GERHARD LEIBHOLZ. Neue Folge. Bd 4. Tübingen 1955. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). 415 s. DM 52,00.

 

    1955 års volym av den tyska årsboken för offentlig rätt är ur svensk synpunkt särskilt värdefull genom professorerna ERIK FAHLBECKS, NILS HERLITZ 'och NILS STJERNQUISTS gemensamma avhandling »Die Entwicklung des öffentlichen Rechts Schwedens in den Jahren 1933 bis 1953» (s. 299—354).
    Detta arbete fyller en sedan länge kännbar lucka. Efter det att professor Herlitz i årgången för år 1932 av samma publikation redogjort för den svenska stats- och förvaltningsrättsutvecklingen torde det inte ha funnits någon rättsvetenskaplig publikation på främmande språk i vilken dessa ämnen behandlas i ett sammanhang. Var och en som av utländska jurister tillfrågade som modernt svenskt statsskick eller den nya statspolitikens lagliga grundval och blivit ombedd att skaffa litteratur på dessa områden har kommit i trångmål. Det hjälpte inte mycket att hänvisa till de av UD år 1954 utgivna engelska och franska översättningarna av RF. Karakteristiskt för den svenska statsrätten är ju att de konstitutionella grundvalerna i centrala hänseenden är tämligen oförändrade fastän den moderna demokratin inte. längre motsvarar den ordning som man vid grundlagarnas skapande hade för ögonen. Att de gamla formerna med största noggrannhet iakttas men statsstyret och samhällskonstruktionen fått ett alldeles förändrat utseende är det svårt att göra begripligt för en utländsk jurist. Man kan inte nöja sig med en »statisk» framställning av statsrätten, utan man måste samtidigt ge en bild av den moderna politikens »dynamik».
    Det är mycket glädjande att författarna anlagt detta betraktelsesätt. De har inte ryggat tillbaka för uppgiften att skildra de politiska krafter och tendenser som orsakat samhällets inre omdaning och styrelsesättets förändring under den behandlade händelserika tjugoårsperioden. Man har all anledning att lyckönska författarna till den lättlästa och koncentrerade skildringen som utan tvivel kommer att finna många tacksamma läsare. Författarna förutsätter nästan ingenting som bekant, håller hög nivå och utkristalliserar alltid de väsentliga punkter som skiljer svensk och utländsk statsrättsutveckling så starkt från varandra. Även ömtåliga problem såsom partiernas hållning, statens expansion, rättssäkerhetsfrågan inom den offentliga rätten m. m. behandlas med stor objektivitet. Att förvaltningsrätten i någon mån fått stå tillbaka för statsrätten torde vara välmotiverat; även denna materia behandlas i ljuset av den politiska utvecklingen.

 

196 LITTERATURNOTISER    En liten randanmärkning må göras. För de tyskspråkiga läsarna hade det varit kanske lämpligt att få hänvisningar icke endast till svenska, för dessa läsare i regel inte förståeliga publikationer utan även till tyskspråkiga sådana såsom MARCUS-FISCHLERS monografi »Das Staatsangehörigkeitsrecht der nordischen Staaten» (1952). Anm. frestas gärna också att nämna sin egen framställning om JO, sin översättning av Nordiska rådets stadga m. m.

    I samma volym av årsboken redogör docent JENS HIMMELSTRUP i korthet för den danska och byråsjef STEIN ROGNLIEN något längre för den norska rättsutvecklingen. Synnerligen läsvärda är motsvarande arbeten av professor KARL Loewenstein (Amherst College) om Förenta Staterna och av professor HANS Nef (Zürich) om Schweiz. Professor M. V. PYLEE (Patna University) publicerar en omfattande engelskspråkig avhandling om 1949 års indiska konstitution med översättning av författningstexten.

 

G. S.