Departementsråd i det norske Justisdepartement. I en nyopprettet stilling som departementsråd i Justisdepartementet er 6. januar 1956 utnevnt høyesterettsadvokat Rolv Ryssdal.
    Departementsråd Ryssdal er født 1914, cand. jur. 1939 og ble høyesterettsadvokat i 1948. Fra 1945—48 var han statsadvokat i landssviksaker, og har i de senere år vært praktiserende advokat og har bl. a. fört flere betydelige rettssaker for staten. Han har vært sekretær i Straffelovrådet siden 1947, og siden 1949 også medlem. Fra 1945—1954 har han vært sekretær i Norsk Kriminalistforening. 

O. F. H.

 

    Engelsk lagtolkning. Inte alldeles oväntat kom den engelska Court of Appeal d. 16 nov. till slutsatsen att prins Ernst Augustus av Hannover är brittisk medborgare enligt en lag av år 1705 och gjorde därmed ändring i underrättens utslag (se SvJT 1955 s. 359). Lagen deklarerar att alla ättlingar (katoliker undantagna) i rätt nedstigande led till prinsessan Sophia av Hannover, som dog 1714, är brittiska medborgare. En enhällig Court of Appeal ansåg att lagen inte var obsolet och att ingen hänsyn kunde tas till något annat än själva lagtexten (inte ens till de inledande promulgationsfraserna i lagen). Domstolen underkände också argumentet att lagen saknade giltighet därför att den numera skulle leda till orimliga resultat. Sista ordet har emellertid inte sagts ännu, ty målet går vidare till överhuset.
    Resultatet av utslaget tycks vid första ögonkastet vara att cirka 490 nu levande ättlingar till prinsessan Sophia — däribland samtliga medlemmar av svenska kungahuset — utan att ha haft en aning om det sedan sin födsel varit brittiska medborgare. Det tycks också innebära att många furstar, alltifrån Fredrik den store till kejsar Wilhelm II (samt även prins Ernst Augustus av Hannover själv och hans far) begått högförräderi eftersom de burit vapen mot det brittiska riket. En insändare i Times från en högt uppsatt heraldisk ämbetsman har emellertid gjort ett påpekande som ställer saken i ett nytt läge. Han har fäst uppmärksamheten på den »kungliga äktenskapslagen» av år 1772, samma lag som nyligen drogs fram ur sin undanskymda tillvaro och spelade så stor roll i diskussionerna om den juridiska sidan av prinsessan Margarets planer på att gifta sig med överste Peter Townsend.
    1772 års lag stadgar, något förenklat uttryckt, att alla ättlingar i rätt nedstigande led till kung Georg II av England måste, med visst undantag, ha brittiskt tillstånd för att ingå ett giltigt äktenskap. Den samlade effekten av äktenskapslagen och 1705 års medborgarskapslag blir att antalet personer som är brittiska medborgare på grund av släktskap med Sophia av Hannover starkt minskas. Den ovannämnde insändarskrivaren i Times leder rent av i bevis att den tyske kejsar Wilhelm II :s båda äktenskap var ogiltiga, så att hans barn är att betrakta som bastarder och därför inte kan göra anspråk på brittiskt medborgarskap.
    För det svenska kungahusets del tillkommer en tolkningssvårighet i 1772 års lag, som gör frågan om deras brittiska medborgarskap svårbedömbar.

208 NORDISKT OCH INTERNATIONELLTEnligt den ena möjliga tolkningen är alla nu levande medlemmar av kungafamiljen britter och dessutom hade kung Gustaf V, hans gemål Viktoria av Baden och hans mor Sofia av Nassau brittiskt medborgarskap. Enligt den andra tycks endast drottning Viktoria, kung Gustaf Adolf och hans söner, prins Wilhelm samt prinsessan Sibylla ha ärvt brittiskt medborgarskap.
    Det kan tilläggas att en annan insändare i Times grävt fram ytterligare en gammal lag, denna gång från 1500-talet, och hävdar att alla fransmän födda före 1906 är brittiska medborgare. Man kan nog räkna med en omfattande utrensning av bortglömda lagar inom inte alltför avlägsen framtid i England.

 

U. H.