Interneringsnämnden. Enligt interneringsnämndens berättelse för år 1955 (ang. 1954 se SvJT 1955 s. 364), har nämnden under 1955 prövat 339 mål beträffande ifrågasatt förvaring, därav 7 beträffande kvinnor. Förvaring tillstyrktes av nämnden och ådömdes av domstol i 208 mål (därav 3 beträffande kvinnor), tillstyrktes men blev icke ådömd i 18 (0) mål, avstyrktes och ådömdes icke i 97 (4) mål samt avstyrktes men blev ådömd i 11 (0) mål. I 5 (0) fall hemställde nämnden om sinnesundersökning. Något mål angående ifrågasatt internering har icke prövats av nämnden under året.
Under 1955 har på prov utskrivits 228 (1) förvarade; ingen internerad utskrevs. 2 förvarade har slutligt utskrivits. 80 personer har nyintagits för förvaring, 129 återintagits efter domstols dom och 53 återhämtats efter beslut av nämnden.
Vid årets slut var intagna 442 (5) förvarade och 2 (0) internerade.
C. H.
Utredning rörande rätten till släktnamn. Med stöd av K. M:ts bemyndigande d. 15 juni 1956 har justitieministern, statsrådet Zetterberg, tillkallat särskilda sakkunniga (se s. 543) för att verkställa utredning rörande rätten till släktnamn och därmed sammanhängande frågor. I direktiven för utredningen framhåller justitieministern, att denna bör avse dels den privaträttsliga frågan om ensamrätt till släktnamn, dels frågor om förvärv och förlust av rätt till släktnamn enligt familjerättsliga regler, häribland särskilt frågan om hustrus namn, samt dels de av såväl privaträttsliga som offentligrättsliga hänsyn beroende frågorna, under vilka förutsättningar antagande av nytt släktnamn i administrativ ordning skall få ske. I den mån det kräves för uppdraget bör även frågor om antagande och ändring av förnamn upptagas till utredning. Med hänsyn till de problem som föreligga på gränsområdet mellan namnrätten och rätten till kännetecken som användas i näring bör utredningen bedrivas i nära samarbete med den pågående utredningen beträffande varumärke och firma. Samarbete bör även ske med de sakkunnigkommittéer på namnrättens område som tillsatts eller komma att tillsättas i de nordiska grannländerna. Därvid bör särskilt övervägas huruvida skydd för namn i ett land bör gälla till förmån för medborgare i övriga nordiska länder.
S. R.
Rådhusrätts sammansättning i brottmål. Stadsdomstolsutredningen —SvJT 1955 s. 285 — har i ett till justitieministern d. 31 aug. 1956 avlämnat delbetänkande föreslagit ändrade regler för rådhusrätts sammansättning i brottmål.
Enligt förslaget skall den juristkollegiala sammansättningen av rådhusrätt i brottmål försvinna. Alla brottmål skola handläggas med nämnd; bagatellbrottmål må dock såsom för närvarande avgöras av endast en domare. Vid sidan av den nuvarande nämnden om sju till nio nämndemän inrättas en tvåmansnämnd för mål om ansvar för brott, varå ej kan följa svårare straffän fängelse. Tvåmansnämndens kompetens kommer därmed att omfatta huvuddelen av de brottmål som nu ankomma på ett juristkollegium.