LITTERATURNOTISER 195ANDERS GAGNÉR. Gai Institutiones och Corpus Juris Civilis. Urval för jurisstuderande med inledning och förklaringar. Lund 1955. Carl Bloms Boktryckeri A.-B. 307 s. Kr. 16,00.

 

    Under sina sista levnadsår arbetade den nu bortgångne latin docenten ANDERS GAGNÉR med uppgiften att i utvidgad form utge det kompendium för kompletteringskurser i latin för de juris studerande vid Stockholms högskola, vilket han första gången utgav 1942. Kompendiet innehöll ett urval av texter ur Gai Institutiones och ur Corpus Juris Civilis, texter, som givetvis mycket bättre lämpade sig som studiematerial för unga jurister än de vanligtvis använda prosatexterna. Arbetet kom att svälla ut och omfattade slutligen dels ett utvidgat urval av ovannämnda texter, dels en omfångsrik språkhistorisk och rättshistorisk inledning — allt under ovannämnda rubrik utgivet av trycket. Arbetet är givetvis av mycket stort värde för undervisningen i romersk rätt — både ur lärarens och studentens synpunkt har det mycket att ge. Med det ytterligt begränsade utrymme, som den romerska rätten kan förutses få inom ramen för ämnet rättshistoria efter den förestående reformen av den juridiska undervisningen, blir det dock knappast möjligt att tillfullo utnyttja annat än den språkhistoriska och rättshistoriska inledningen. Så mycket större skäl är det då att framhålla att dessa inledande avsnitt liksom texturvalet är av stort intresse för de klassiskt orienterade jurister, vilka vill bibehålla eller förnya sin förstahandskontakt med den juridiska tekniken under ett utvecklingsskede i den västerländska rättshistorien, som på så många sätt sträckt sina verkningar till vår egen tid.

E. A.

 

J u r i s t k a l e n d e r n  195 7. Tredje årg. Utg. av Sveriges Juristförbund. 

Sthm 1956. 192 s. Kr. 5,50.

    Långt före riksstyrelseberättelsen, lagboken, statskalendern och andra tecken på det nya året anlände juristkalendern i sin tredje årgång, i samma utstyrsel som i fjol.
    Av de inledande upplysningarna om juristförbundet framgår, att förbundet 1956 ökade med omkring 400 medlemmar och att det i år skall fylla tio år som fackorganisation för inte bara de yngre juristerna.
    Bland nyheterna i kalendern kan nämnas, att även juris professorer, tingsdomare och inskrivningsdomare fått vara med. En nytillkommen tabell över vanliga juridiska termer i de nordiska länderna kan vara bra att ha, när man skall begära arvode på norska eller framställa vittne sjäv på finska. »Revisionssekreterare» och »hovrättsfiskal» synas dock som väntat vara oöversättliga begrepp. Vidare har folkmängden i Sveriges städer tagits med, och i stället för löneplanerna och förteckningen över vissa tjänsters lönegradsplacering, vilket allt av naturliga skäl knappast kunnat vara med denna gång, får man en tabell över bromssträckor m. m.

K. S.

 

    Ur nordiska tidskrifter 1956

    Defensor Legis. Nr 11—12. ÅKE ROSCHIER-HOLMBERG, Förslaget till lag om advokater, s. 329—343.
    Ekonomisk Revy. H. 9. LARS FOGELKLOU, Den nya lagstiftningen om inteckning i luftfartyg, s. 498—504.

196 LITTERATURNOTISER    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 5—6. JAN-ERIK STENIUS, Kommunala låne- och borgensärenden — omfattningen av K. M:ts prövningsrätt, s. 305—328. — INGER WADÉN, Om utgallring av handlingar, s. 320—337. — A. ÅMANNågra synpunkter på lagen om nykterhetsvård, s. 338342.

    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 4. JULIE OLSEN m. fl., Bør Firmanavn have adgang til varemærkeregistret?, s. 241—258.— BERNDT  GODENHIELM m. fl., Internationellt privaträttsliga frågor inom patenträtten, s. 259—274. — GUNNAR REILAND, Den administrativa patenteringsproceduren, s. 275—281. — JULIUS MØLLER, Reform af mønsterloven?, s. 282—285. — Ur dansk, finsk, norsk och svensk praxis, s. 293—308.
    Nordisk Administrativt Tidsskrift. H. 3. R. N. TORGERSEN, Ny fremmedlov i Norge, s. 179—188. — ÅKE HOLMBERG, Ett nytt yrke — marknadsjuristens, s. 189—200. — J. L. FROST og AA. LORENZEN, Danske domme 1955 af administrativ interesse, s. 201—216. H. 4. TRYGVE LIE, Fra administrasjonen i de Forente Nasjoner, s. 246—269. — OLAV HOVE, The British Civil Service, s. 270 — 281. — NILS ANDRÉN, RF § 16 om religionsfrihet i ny belysning, s. 282—296.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 4. RAGNAR CHRISTENSEN, Norske Drapsmenn 1930—1954, s. 285—318. — KNUT SVERI, Tyvskriminaliteten i Sverige og Norge 1935—1954, s. 319—333.
    Norsk Retstidende. Nr 53—56. JOHS. ANDENÆS, Hva er gjeldende norsk rettom abortus provocatus?, s. 833—841.

    Näringsfrihetsfrågor. Nr 5 och 6. Näringsfrihetsrådets beslut och utlåtanden, s. l—26, 1— 26.
    Sociala meddelanden. Nr 11. OLOF BURMAN, Den nya nykterhetslagstiftningen, s. 677—683. Nr 12. Häftet ägnas förlikningsinstitutionen. Artiklar av OLLE EKBLOM, CARL CHR. SCHMIDT, ERIK DREYER, J. N. LEHTINEN, THORALF EVJE, ERIK BENDZ,  ARVID BERGGREN, STIG GULLBERG och STEN LINDQUIST.
    Social-medicinsk tidskrift. H. 9. OLOF ODÉN, Abortfrågan, s. 351—358. — S. ERKKILÄ, Insemination som ett socialmedicinskt och familjerättsligt problem, s. 359—363.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 5. HENRIK A. OLSSON, Utrikesutskottets faktiska ställning med hänsyn till meddelade fristående informationer, s. 305—322.
    Svensk Skattetidning. H. 7. ERIK HAHR, Pensionsstiftelserna efter 1955 årsändring av kommunalskattelagen, s. 235—275. H. 8—9. BERTIL AF KLERCKEROm pensionsstiftelsers förvärv av aktier i »eget» företag, s. 279—285.
    Svensk tidskrift. H. 9. CARL-E. NORMANN, Den kyrkliga jorden och kronans jordeböcker, s. 517—530.
    Theoria. Vol. XXII. P. 2. Scandinavian bibliography, s. 106—143.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 4. KARL-ERIK TÖRNQVIST, Sjöbring, Gerle och psykopatibegreppet, s. 53—66. — RING LUNDQUIST, Några erfarenheter från Roxtuna, s. 67—69.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 5. VILHELM AUBERT, Krigsrettsdommene i militærnektersaker, s. 403—423. — AKSEL H. HILLESTAD, Grunnlaget for vår vurdering, s. 424—448. — KARSTEN GAARDER, Fra den norske høyesteretts praksis i 1955, s. 449—475. — Bilaga. Nordisk register over Dommer i forsikringssaker 1951 —1953. 103 s.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. H. 5—6. ERIK ELFVENGREN, Till frågan om s. k. yrkesförmyndare, s. 269—274. — TORE MODEEN, Bidrag till tolkningen av 40 § 4 punkten i lagen ang. formynderskap, s. 275—300. — LARS HOMÉN, Något om otillbörliga villkor vid fondemission, s. 301—306. — BIRGIT SÖDERLUND, Ett spörsmål om anteckning om firmateckning i handelsregistret, s. 318—332.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 47. BERNHARD GOMARD, Mere om olieforurening af havet, s. 209—216. Nr 51. W. WEINCKE, På vej til nordisk enhed inden for ophavsretten, s. 221—241. Nr 52. STIG IUUL, Nogle retshistoriske bemærkninger i anledning af professor Ernst Andersens Ægteskabsret II, s. 255—260.

C. H