PER OLOF EKELÖF. Kompendium över rättsmedlen. Uppsala 1956.     Juridiska föreningen. 167 s. Kr. 18,00. (Kan rekvireras från Norblads bokhandel, Uppsala).

    Den tredje delen av prof. EKELÖFS kompendium över civilprocessen har i väsentligt omarbetat skick utgivits under titeln Kompendium över rättsmedlen. Titelförändringen sammanhänger därmed, att arbetet utvidgats till att omfatta även straffprocessen. I förordet till sin bok om processuella grundbegrepp och allmänna processprinciper uttalar Ekelöf såsom sin uppfattning, att universitetsstudierna i processrätt skulle i hög grad underlättas av att civil- och straffprocessen behandlades i ett sammanhang. Såvitt gäller rättsmedlen utgör kompendiet ett otvetydigt belägg för riktigheten av denna uppfattning. Inom detta område förete ju reglerna för tvistemål och brottmål förhållandevis begränsade skiljaktigheter. Samtidigt som dessa blivit desto klarare belysta genom den gemensamma behandlingen, ter sig denna framställningstekniskt mycket naturlig. Sistnämnda förhållande avspeglas bl. a. däri, att kompendiets omfång endast obetydligt ökats genom inarbetningen av brottmålsreglerna.
    Även i andra hänseenden än det ovan berörda — och bortsett från att ny praxis och litteratur givetvis beaktats — har kompendiet grundligt omar-

betats. Särskilt gäller detta det viktiga avsnittet om processmaterialet i hovrätten. Medan dispositionen tidigare primärt anknöt till underrättens dom, parts processföring i underrätten och skriftväxlingens avslutande såsom faktorer av betydelse för processmaterialets begränsning, har förf. nu i första hand byggt systematiken på distinktionen mellan parternas yrkanden och deras åberopanden (varjämte såsom tidigare bevismaterialet ägnas en särskild avdelning). Genom denna förändring jämte vissa andra omgrupperingar av stoffet synes framställningen ha vunnit åtskilligt i klarhet och överskådlighet.
    Med avseende på arbetets syfte och allmänna uppläggning ansluter sig kompendiet i övrigt ganska nära till sin föregångare. Anmälaren vill på det hela taget instämma i vad som härvidlag uttalats av sign. P. O. B. i SvJT 1953 s. 113. (Kompendiets användning för tentamensstudier har nu underlättats av att framställningen rörande vissa mera speciella frågor satts inom klammer.) Än en gång bör emellertid särskilt understrykas, att arbetet är utomordentligt givande icke minst för den som har universitetsstudierna bakom sig. Den som av arbetets egenskap av kompendium låter sig förledas att tro, att det för en av processrätt intresserad praktiker är umbärligt, begår ett svårt misstag.

L. W.