JORMA VUORIO. Työsuhteen ehtojen määrääminen. Tutkimus Suomen työoikeuden normijärjestelmästä. (Bestämmandet av villkoren vid arbetsförhållande. En undersökning av normsystemet i den finska arbetsrätten). Akad. avh. Helsingfors 1955. XL + 436 s. FM 1 300.

    Avhandlingen utgör en brett anlagd framställning om normering av arbetsförhållande genom lagstiftning (jämte sedvanerätt), arbetsavtal, kollektivavtal och arbetsreglementen. Av dessa är kollektivavtalet det centrala undersökningsobjektet. Forskningsmetoden är induktiv i det de enskilda fallen i allmänhet tages som utgångspunkt för teoretiska slutledningar och systematiseringar. Förf. har ej allenast i stor utsträckning lämnat jämförande översikter mellan inhemsk och utländsk rättsutveckling utan ock redogjort för och värdesatt olika rättsteorier.
    Av bokens rika innehåll må här blott särskilt framhållas utredningarna ang. arbetsdomstolens kompetens, arbetslag, arbetsreglementen och prioritetsordningen i kollisionsfall.
    Avhandlingen tillförde förf. hedersrummet vid senaste juris doktorspromotionen i Helsingfors (se SvJT 1956 s. 206).

K—t K—a

CURRENT LEGAL PROBLEMS 1956. London 1956. Stevens. 275 s. 32 s. 6 d.

    I årets volym, den nionde i ordningen, förtjänar möjligen prof. R. POWELLS installationsföreläsning över »Good faith in contracts» att särskilt framhävas. De intresseväckande rättshistoriska perspektiven har där linjerats upp med en ganska ovanlig formell elegans. I en artikel rörande monopolkontroll har förf., Mrs V. LATHAM KORAH, Lecturer in Laws vid University College i London, uppmärksammat den svenska uppsiktslagen från 1946; däremot nämns icke kartellagen 1953.
    För första gången i denna serie är lufträtten föremål för en essä. Mr. B. CHENG, specialist på internationell rätt, har under rubriken »Recent developments in air law» behandlat bl. a. frågan om staternas suveränitet i luftrummet och de från amerikanskt och ryskt håll förebådade jordsatelliterna, som avses skola skjutas ut i världsrymden under det »geofysiska året» 1957—58. Diskussionen om världsrymdens rättsliga ställning är inte ny utan påbörjades så tidigt som 1932. Utmärkande för densamma är en tydlig strävan att

begränsa suveränitetszonen i höjdled och s. a. s. sätta ett tak på luftrummet. Även Cheng pläderar för en dylik begränsning. En sådan synes emellertid följa som en nödvändig konsekvens av grundläggande astronomiska fakta och borde därför kanske inte behöva ge anledning till så mycket meningsutbyte jurister emellan. Jordens rotation runt sin egen axel och runt solen, solens och stjärnornas rörelser etc. medför nämligen, att rymdstationer och rymdfartyg hela tiden kommer att ändra sitt läge i förhållande till underliggande statsterritorier på jorden med sådan hastighet, att någon kontroll över rymdfarten i dess förhållande till statsterritorierna aldrig kan utövas i samma mening som när det gäller luftfarten inom jordens atmosfär. Var gränsen mot världsrymden skall dras kan dock alltjämt vara föremål för delade meningar. Frågan har ansetts så viktig att den numera upptagits på arbetsordningen för den internationella civila luftfartsorganisationen.

K. G.