FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET 

 

   Omläggning av juristutbildningen
    I prop. 1957 nr 86 har K. M:t för riksdagen framlagt förslag angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Förslaget avser, att vi liksom hittills skall ha tre grundläggande examina för juridisk eller samhällsvetenskaplig utbildning, nämligen 1) en juridisk examen, juris kandidatexamen, 2) en examen avseende kombinerad juridisk och samhällsvetenskaplig utbildning, nuvarande statsvetenskaplig-juridisk examen i fortsättningen benämnd juridisksamhällsvetenskaplig examen, samt 3) en enbart på samhällsvetenskapliga studier inriktad examen, nuvarande statsvetenskaplig-filosofisk examen i fortsättningen benämnd filosofisk-samhällsvetenskaplig examen.
    Utredningsarbetet har bedrivits i tre etapper. 1949 års kommitté för den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen (professor RAGNAR BERGENDAL ordförande) framlade betänkande 1953 (SOU 1953: 15 och 16; jfr SvJT 1953 s. 737). Före avgivande av sitt utlåtande bereddes universitetskanslern tillfälle att taga del av remissyttrandena över kommitténs förslag. Kanslerns utlåtande i december 1954 innehöll ett självständigt, helt utarbetat förslag (se SvJT 1955 s. 279). I april 1956 tillkallades professorerna FOLKE SCHMIDT och NILS STJERNQUIST att biträda med en översyn av föreliggande förslag. Utredningsmännen avgav d. 8 febr. 1957 en promemoria angående omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen. Utredningsmännens huvudarbete avsåg juridisk-samhällsvetenskaplig examen och filosofisksamhällsvetenskaplig examen. Utgångspunkten för arbetet var nämligen att kanslerns förslag till juris kandidatexamen, som vunnit anslutning av samtliga lärare vid de juridiska fakulteterna, skulle i det väsentliga lämnas orubbat. Till grund för propositionen ligger utredningsmännens förslag. Beträffande personalorganisationen har dock departementschefen företagit vissa nedskärningar.
    J u r i s  k a n d i d a t e x a m e n  skall behålla sin nuvarande ställning som examen för blivande domare, advokater samt för åklagare i högre tjänsteställning. Det förutsättes, att tjänster i förvaltningen också i fortsättningen skall komma att i stor utsträckning rekryteras av juris kandidater. Studietiden skall enligt förslaget vara densamma som för närvarande eller nio terminer.
    Juris kandidatexamen får enligt kanslersförslaget med de jämkningar däri som förordats av utredningsmännen följande utseende.

Termin
Ämne
Antal studiemånader
1
Propedeutisk kurs i juridik utbyggd med 8 rättsvetenskapliga och 8 samhällsvetenskapliga föreläsningar
2 1/2
 
Samhälls- och företagsekonomi (början)
2 1/2
2
Samhälls- och företagsekonomi (avslutning)
2 1/2
 
Rättshistoria
2 1/2
SvJT 1957
Omläggning av juristutbildningen 355
Termin
Ämne
Antal studiemånader
3
Civilrätt I (allmän civilrätt och lösegendomsrätt)
5
4
Civilrätt II
5
5
Civilrätt III
2 1/2
 
Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (början)
 
6
 Straffrätt (jämte kurser i hjälpvetenskaper) (avslutning)
1 1/2
 
Processrätt
3 1/2
7
Offentlig rätt
5
8
Finansrätt
2 1/2
 
Internationell privaträtt
3/4
 
Allmän rättslära
1 3/4
9
Tillämpade studier i antingen juridiskt ämne eller
dylikt ämne med anknytning till samhällsvetenskapligt ämne eller visst samhällsvetenskap-
ligt ämne
 
5
    De viktigaste nyheterna är, att studierna i framtiden mer än hittills skall avse träning i juridisk metod och att i examen skall ingå ett starkare samhällsvetenskapligt inslag.
    Departementschefen betonar metodsynpunkten mot bakgrunden, att den hastiga utvecklingen av lagstiftningen på nära nog alla områden gör det nödvändigt att företaga en gallring bland de rättsområden, som de studerande skall inhämta för examen, och att nedskära kravet på minneskunskaper. Utbildningen bör inriktas på att den studerande skall lära sig hur han på egen hand skall kunna skaffa sig kännedom om det riktiga innehållet i lagar och andra författningar jämte rättspraxis på olika områden. Undervisningen bör läggas så att de vetenskapliga momenten ägnas större uppmärksamhet än hittills.
    Tanken är, att den studerande skall få den första skolningen i juridisk metod redan i samband med tillämpningsövningar i anknytning till undervisningen i de olika ämnena. I den sista delen av examen skall ingå ett teoretiskt metodämne, den allmänna rättsläran. Detta nya ämne är icke att likställa med rättsfilosofi utan skall vara ett rent juridiskt ämne med tyngdpunkten förlagd till de för alla ämnen gemensamma metod frågorna, såsom frågor om lagskrivnings- och lagtolkningsteknik. Den sista eller nionde terminen skall anslås åt tillämpade studier inom ett begränsat valfritt område. De tillämpade studierna skall som regel avse något av de positivrättsliga examensämnena. Den studerande skall få tillfälle att summera ihop sina vid studier av enskilda ämnen förvärvade insikter vid ett försök att behandla och lösa sådana relativt kvalificerade problem som möter i juristens verksamhet. Det är sålunda fråga om att befästa den studerandes förmåga att självständigt arbeta med lagstiftning, rättspraxis och annat juridiskt material. Utredningsmännen tänker sig, att den studerande skall redovisa uppgifter vid minst två seminarieövningar, den ena gången som referent vid en diskussion av exempelvis ett lagförslag eller en vetenskaplig framställning, den andra gången som författare av en seminarieuppsats.
    Samhällsvetenskaperna har enligt den nuvarande examensstadgan en

Folke Schmidt
SvJT 1957

356 FOLKE SCHMIDTmycket blygsam plats på studieschemat. I juris kandidatexamen skall ingå ett nytt ämne, samhälls- och företagsekonomi, vilket beräknas kräva en termins studier. Studierna börjar med företagsekonomi, och halvterminskursen i företagsekonomi blir gemensam för de tre inledningsvis nämnda examina.
    Som ett led i strävandena att ge de studerande kunskaper om de reala samhällsförhållandena får ses de kurser i de s. k. hjälpvetenskaperna, vilka skall anknytas till studiet av straffrätten och processrätten. Det skall bli fråga om undervisning dels i kriminologi, kriminalpolitik och rättspsykiatri, dels i rättspsykologi och kriminalteknik.
    Även de tillämpade studierna skall i större eller mindre grad kunna inriktas på samhällsvetenskap. Utredningsmännen föreslår, att tillämpade studier i juridiskt ämne skall kunna knytas an till samhällsvetenskapligt ämne. En studerande, som valt att ägna sina tillämpade studier åt t. ex. en aktiebolagsrättslig uppgift, skulle samtidigt kunna ta upp något företagsekonomiskt redovisningsproblem. På motsvarande sätt skulle man kunna söka anknytningar mellan exempelvis finansrätt och finansvetenskap, fastighetsrätt och jordpolitik, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik eller arbetssociologi och mellan familjerätt och familjesociologi. Som utredningsmännen framhåller, förutsätter en sådan uppläggning av de tillämpade studierna ett nära samarbete mellan läraren i det juridiska ämnet, vilken skall vara huvudbedömare, och läraren i berörda samhällsvetenskapliga ämne. Efter särskilt medgivande skall den nionde terminen i juris kandidatexamen kunna helt ägnas åt studiet av något av följande samhällsvetenskapliga ämnen: nationalekonomi, företagsekonomi, statskunskap eller sociologi. Inrättas vid Stockholms högskola en professur i kriminologi bör enligt utredningsmännens förslag tillämpade studier även få avse detta ämne. Det förutsättes, att kursen i det samhällsvetenskapliga ämnet skall vara tillrättalagd med hänsyn till att den studerande förut fått en juridisk utbildning.

 

    J u r i d i s k - s a m h ä l l s v e t e n s k a p l i g  e x a m e n  som blir den nya motsvarigheten till statsvetenskaplig juridisk examen är avsedd som en examen främst för förvaltningen. Departementschefen uttalar som sin uppfattning, att många administrativa tjänster bl. a. inom statsförvaltningen är förenade med arbetsuppgifter, för vilka kräves — utom viss juridisk skolning — en förhållandevis grundlig utbildning i ett eller flera samhällsvetenskapliga ämnen. Detta gäller främst tjänster, varmed är förenade arbetsuppgifter med tyngdpunkten förlagd till de ekonomiskt-administrativa. Beträffande ett stort antal tjänster torde juris kandidatexamen och juridisk-samhällsvetenskaplig examen vara lika väl lämpade som grundutbildning.
    Studietiden för juridisk-samhällsvetenskaplig examen föreslås bli nio terminer eller en termin mer än för närvarande. I examen skall den juridiska och den samhällsvetenskapliga utbildningen ingå som likvärdiga och varandra stödjande element. Målet för utbildningen är en sådan juridisk skolning, att den som avlagt examen självständigt kan tillämpa författningar och handlägga juridiskt-administrativa ärenden. Genom studiet av vissa samhällsvetenskapliga ämnen skall den examinerade ha lärt sig att behärska samhällsvetenskaplig metod.

SvJT 1957
Omläggning av juristutbildningen 357

OMLÄGGNING AV JURISTUTBILDNINGEN 357    Beträffande den juridiska examensdelen bygger förslaget på principen, att den studerande skall i examen medtaga vissa huvudämnen i juris kandidatexamen. Särskild undervisning skall förekomma endast i civilrätt IV, ett översiktsämne på en halv termin som för juris politices studerande skall följa omedelbart efter civilrätt I. Även i juridisksamhällsvetenskaplig examen skall ingå en period med tillämpade studier. Den tid som anslås härför är en halv termin.
    Meningen är att studenterna i framtiden skall få väsentligt intensivare undervisning än för närvarande. Enligt utredningsmännens promemoria, skall sålunda den som studerar civilrätt I, vilket är ett enterminsämne, få tillfälle att bevista en grundkurs om 50 timmar, ett antal tillämpningsövningar motsvarande sammanlagt 45 undervisningstimmar samt 5 vetenskapliga föreläsningar. Undervisning skall ges i samtliga ämnen i juris kandidaten både höst- och vårtermin. Undervisningen beräknas varje termin pågå 15 veckor. Själva studietiden är längre eller 5 månader per termin.
    Den föreslagna omläggningen av den juridiska och den kombinerade juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen förutsätter en betydande utbyggnad av de juridiska fakulteternas personalorganisation. Förslaget avser en förstärkning av de tre fakulteterna med 4 professurer, 14 precepturer, 3 befattningar som biträdande lärare, 17 assistenteller amanuensbefattningar samt 9 kanslibiträdes- eller kontorsbiträdesbefattningar, häri inräknade 4 precepturer som i avbidan på reformen inrättats från den 1 juli 1956 eller upptagits i årets statsverksproposition. För en jämförelse må nämnas, att de juridiska fakulteterna före den 1 juli 1956 hade 26 professurer, 15 docentbefattningar, 2 halvtjänster som biträdande lärare samt 2 amanuens- och 1 kanslibiträdesbefattning. Precepturerna är ordinarie tjänster av samma typ som professurer men med lägre löneförmåner. Det är fråga om en ökning av antalet ordinarie lärarbefattningar från 26 till 44 och av det totala antalet befattningar från 45 till 72. Den föreslagna lärarorganisationen blir dock icke tillräcklig för att tillgodose hela behovet av undervisning. I betydande omfattning skall till undervisningsuppgifter anlitas domare, advokater och andra praktiskt verksamma jurister.

Folke Schmidt