Åbo akademi. Professor Lars-Erik Taxell, som sedan 1950 har varit rektor för Åbo akademi, har avböjt återval till rektorsämbetet. Till hans efterträdare har valts professorn i statskunskap med kommunalkunskap Sven Lindman.

B. P-n

 

    Ny president i Vasa hovrätt. Presidenten i Vasa hovrätt Felix Johansson avled d. 4 maj 1957 (se om honom SvJT 1953 s. 292). Till hans efterträdar eutnämndes d. 24 maj 1957 justitierådet Eero Corell (se om honom SvJT 1951 s. 555).

B. P-n

    Hovrättsassessorerna i Finland försvinner. Då Finlands första hovrätt, Åbo hovrätt, började sin verksamhet år 1623 bestod densamma, förutom av en president och en vicepresident, av assessorer, vilka skulle till visst antal tillhöra adelsklassen med företräde framom de övriga assessorerna. Denna klassindelning avskaffades år 1698. Hovrättsrådstjänster inrättades år 1719. Numera har genom en förordning av d. 1 mars 1957 assessorstjänsterna avskaffats och det har bestämts, att i varje av rikets fyra hovrätter skall finnas, förutom en president, hovrättsråd av högre och lägre avlöningsklass. De i tjänst varande hovrättsassessorerna har överflyttats till hovrättsråd av lägre avlöningsklass. Sålunda har en gammal och uppskattad domarbenämning gått till historien.

K-t K-a

    Comité Maritime International — Avdelning Finland höll sitt årsmöte d. 22 mars 1957 i Helsingfors. Föreningens styrelse har oförändrad sammansättning (se SvJT 1956 s. 371). Föreningens medlemsantal utgör 60, varav 37 enskilda och 23 bolag eller andra sammanslutningar.
    Vid årsmötet behandlades de vid 1955 års Madridkonferens uppgjorda konventionsförslagen.

R. B—n

    Internationella Juristkommissionen höll d. 24—27 april 1957 en konferens för europeiska jurister i Wien med deltagare från ett stort antal länder, däribland Polen. De nordiska länderna voro tämligen talrikt representerade. Från Sverige deltog bland andra ledamoten av kommissionen prof. Henrik Munktell. Såsom ordförande fungerade prof. Jean Graven i Genève.
    Det ena av de två ämnen som förekommo på konferensens program avsåg politiska brott. Generalrapportörer för detta ämne voro prof. J. M. van Bemmelen i Leiden och prof. Robert Vouin i Bordeaux. Debatten ådagalade en intressant åsiktsförskjutning i fråga om politiska brott.
    Under 1800-talet blev det en utbredd åsikt, att sådana brott borde behandlas med mildhet. Orsaken härtill var till dels sympati för de politiska mål för vilkas skull brotten begingos: frigörelse från äldre despotiska regimer och förverkligande av nationalitetsidén. Med liberalt tänkesätt följde ock, att man önskade hålla den politiska brottslingen räkning för upphöjdheten och osjälviskheten i hans motiv. Medan i äldre rätt politiska brott ofta behandlades med stor stränghet, övergick man i Frankrike under julimonarkien till att av

442 NORDISKT OCH INTERNATIONELLTpolitiska brott göra en särskild kategori med ett särskilt och mildare straffsystem. I andra länder har därefter för politiska och andra åsiktsförbrytelser införts en custodia honesta, för att förövarna av sådana brott icke måtte behandlas lika med vanliga brottslingar.
    Under diskussionen vid konferensen anfördes, att dylika anordningar icke motsvara nutida förhållanden. Motiven hos nutidens politiska brottslingar vore så komplicerade, att det sällan med fog kunde påstås att de handlade uteslutande av ideella motiv. I själva distinktionen mellan politiska och andra brott sågo vissa av diskussionsdeltagarna en fara, i det att den enligt dem kunde leda till en i realiteten hårdare behandling av politiska brottslingar.
    Konferensen enade sig om en resolution, i vilken man underströk svårigheten att draga en gräns mellan politiska och andra brott men framhävde, att det vid politiska brott är särskilt angeläget att brottsbeskrivningarna äro noggranna och att rättsskipningen sker i överensstämmelse med lag och handhaves av oberoende domstolar. Politiska brott borde emellertid så till vida intaga en särställning som utlämning ej borde tillåtas för sådana brott. Konferensen framkastade tanken, att den som hotas med utlämning för vad han anser vara ett politiskt brott skall äga vädja till internationell domstol.
    Den andra frågan på programmet gällde åsiktsfriheten. Generalrapportörer för detta ämne voro prof. Harry Street i Manchester och prof. Peter Schneider i Mainz. Förhandlingarna avsågo främst yttrandefriheten i tal och skrift, men man berörde även frågan om och huru det borde vara tillåtet att efterforska tjänstemäns och andra anställdas partitillhörighet och åsikter över huvud. Frågan om förhandscensur eller efterhandskontroll av litteratur, teater och film diskuterades också och likaså svårigheten att finna kriterier för vad som skall anses vara obscent. Diskussionen rörde sig vidare om ärekränkningsbrotten, varvid märktes en tydlig tendens att hävda att medborgarnas privatliv borde vara skyddat även mot sanna beskyllningar. Ämnet var för omfattande för att konferensen skulle kunna nå fram till en resolution.
    Österrikiska staten och staden Wien visade konferensdeltagarna mycken gästfrihet.
    Internationella Juristkommissionen, The International Commission of Jurists, är en världsomfattande organisation vars syfte är att försvara, stärka och klarlägga de principer som bruka sammanfattas under beteckningen the Rule of Law. Kommissionen består av 16 jurister av skilda nationaliteter och har nationella underavdelningar i ett stort antal länder, bland dem Sverige. Kommissionens sekretariat har sitt säte i Haag.
    Kommissionen arbetar för sitt syfte i alla länder, oberoende av deras politiska, ekonomiska eller sociala struktur. Nyligen har kommissionen med anledning av förräderiprocesser i Johannesburg medverkat till att dit sända en observatör. Kommissionen undersöker rättskränkningar på båda sidor om järnridån. Den har publicerat en utredning angående den ryska interventionen i Ungern sedd i ljuset av internationell rätt: The Hungarian situation and the Rule of Law, The Hague 1957. Kommissionen är icke att förväxla med den organisation som betecknas såsom »De fria juristerna i Berlin». Se om kommissionen vidare SvJT 1955 s. 661.
    Kommissionens generalsekreterare, Norman S. Marsh, Barrister-at-Law och Fellow of University College i Oxford, höll d. 23 maj 1957 i Stockholm föredrag om kommissionens verksamhet.

I. S.