E. JACOBSSON och NILS G. LINDQUIST. Om försäkringstagares och försäkringsgivares beskattning. Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 12. Sthm 1955. 220 s. Kr. 20,00.

    Försäkringsbeskattningen anses allmänt vara en svårtillgänglig del av skatterätten. Denna uppfattning har måhända sin grund däri, att de regler, som gälla på detta område, getts en speciell utformning, vilken inte utan vidare kan uppfattas som ett uttryck för de allmänna principer, som gälla för beskattningen i övrigt. Sociala och andra synpunkter ha nämligen föranlett statsmakterna att behandla försäkringarna på ett i flera avseeenden gynnsammare sätt än andra ekonomiska företeelser.
    En brist, som ofta vidlåder svenska framställningar på skatterättens område, är att de problem som tagas upp till behandling endast belysas ur en aspekt, t. ex. den inkomstskatterättsliga. Det är därför glädjande att föreliggande arbete behandlar försäkringsbeskattningen i sin helhet, d. v. s. såväl ur inkomst- och förmögenhets- som arvs- och gåvoskattesynpunkt. Försäkringsbeskattningen inbjuder också alldeles särskilt till en sådan fullständig behandling.
    Författarna, som ha de största förutsättningar för att genomföra en sådan fullständig bearbetning, ha lyckats mycket väl med uppgiften. Båda äro ledamöter av försäkringsbolagens skattenämnd, JACOBSSON är chefsombudsman hos Skandia och LINDQUIST kammarrättsråd samt tidigare sekreterare i 1944 års allmänna skattekommitté, vars utredningar lades till grund för den år 1950 genomförda reformen av försäkringsbeskattningen.
    Framställningen är icke polemisk, även om anledning finnes att beträffande försäkringsbeskattningen särskilt i de delar, som icke underkastades någon omarbetning år 1950, framföra viss kritik.
    Tyngdpunkten i arbetet ligger på försäkringstagarnas beskattning. Försäkringsgivarnas beskattning erbjuder ju visserligen åtskilliga problem, men dessa beröra i praktisk verksamhet endast ett fåtal jurister, varför författarnas avvägning är välmotiverad. Vad som är särskilt värdefullt är att författarna omsorgsfullt ha redovisat försäkringsbolagens skattenämnds ställningstaganden till olika skatteproblem, eftersom försäkringsskattefrågor mera sällan dragas under domstolsprövning.
    I fråga om försäkringstagarnas beskattning är framställningen så gott som undantagslöst fullständig. Det enda anmälaren kunnat finna, som författarna utelämnat, är några specialregler ifråga om försäkringsersättningar för förstörd egendom, för vilkas avskrivning investeringsfond använts. För den praktiskt verksamme juristen är boken av största värde, och skola några områden särskilt framhållas, bör beskattningen av pensionsförsäkringar samt av sjuk-, olycksfalls- och ansvarighetsförsäkringar nämnas.

    Innebörden av begreppet pensionsförsäkring har fått en klar bestämning genom 1950 års lagstiftning. Betydelsen därav har ökat sedan bestämmelsen om utbetalningar från pensionsstiftelser knutits till stadgandet om pensionsförsäkringar. De bindande utfästelser om pensionsförmån, vilka äro en av förutsättningarna för rätt till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse, äro sålunda begränsade till ersättningar av den art som kunna lämnas vid en pensionsförsäkring.
    Distinktionen mellan sjuk- och olycksfallsförsäkring tagen i samband med tjänst respektive icke i samband med tjänst är ur beskattningssynpunkt väsentlig och har givits en god belysning i framställningen. Lagstiftningen är ifråga om trafik- och ansvarighetsförsäkring för allmänheten säkerligen icke helt begriplig, vilket kan föranleda rättsförluster vid bestämmande av skadestånd och dylikt. Det må räcka att här erinra om att livränta på grund av ansvarighetsförsäkring beskattas med reducerat belopp, vilket författarna också angiva och utförligt giva belägg för. Att denna ståndpunkt är riktig har sedermera fastslagits av Regeringsrätten (RÅ 1955 not Fi 2019).
    Beträffande mer intrikata, ännu olösta problem ha författarna lagt sig vinn om att objektivt presentera de synpunkter för och emot, som framförts i diskussionen. Boken ger sålunda icke blott uttömmande och värdefulla upplysningar om lagstiftning och rättspraxis utan även utblickar på områden, där rättsläget ännu icke stabiliserats.

Dag Helmers