Juristutbildningen. Förslag till omläggning av den juridiska och samhällsvetenskapliga utbildningen kommer — enligt vad ecklesiastikministern statsrådet Persson uttalar i statsverkspropositionen — att i särskild proposition föreläggas 1957 års riksdag (jfr SvJT 1956 s. 139). Därvid kommer att förordas att omläggningen genomförs successivt under loppet av fyra år med början från och med budgetåret 1958—1959. I avbidan på omläggningens genomförande föreslås i statsverkspropositionen, att lärarkrafterna vid dej uridiska fakulteterna i Lund och Stockholm förstärkes genom att en preceptur i civilrätt inrättas vid vardera fakulteten.

S. R.

 

    JO:s ämbetsberättelse. I sin till 1957 års riksdag avgivna ämbetsberättelse lämnar JO på sedvanligt sätt en redogörelse för åtskilliga under år 1956 behandlade ärenden. Några av dessa rör processuella frågor av mera allmänt intresse. Sålunda behandlas bl. a. förutsättningarna för anhållande samt frågor om domarjäv vid ådömande av straff för rättegångsförseelse, om vittne i kopplerimål får höras inom lyckta dörrar och om vittnes skyldighet att yppa för vittnet vanärande handlingar samt om målsägandens rätt att vid huvudförhandling närvara under åklagarens sakframställning. Beträffande det sistnämnda spörsmålet uttalas — med anledning av ett av en domstol ofta tilllämpat förfarande att låta målsägande lämna rättssalen under åklagarens sakframställning — att ett sådant förfarande, oaktat det skett med målsägandens medgivande, måste anses olämpligt och stridande mot rättegångsbalkens andemening. Andra i berättelsen redovisade ärenden avser bl. a. fråga huruvida efter det dom å hemskillnad vunnit laga kraft domstol äger meddela förbud för makarna vid vite att besöka varandra (av JO besvarat nekande) samt fråga om giltigheten av verkställd medling enligt 14 kap. giftermålsbalken (en tid av något mer än ett år två månader, som i visst fall förflutit mellan medling och anhängiggörande av talan om hemskillnad, anser JO vara längre än som kan anses försvarligt).
    De svårigheter i fråga om strafftidsberäkning som sammanhänger med nu gällande konkurrensregler (i detta fall närmast 13 och 17 §§ förvaringslagen) får sin belysning i en av JO till K. M:t ingiven framställning ang. nåd för en vid skilda tillfällen och för olika brott dömd person.
    Under rubriken Anmärkningar angående lagskipningen m. m. redovisas i berättelsen åtskilliga av JO anförda anmärkningar mot i lokala ordningsstadgor meddelade föreskrifter, varigenom bl. a. lagts onödigt tvång på allmänheten eller eljest gjorts obefogad inskränkning i den enskildes frihet, m. m. JO:s granskning av dessa lokala ordningsstadgor synes särskilt värdefull med hänsyn till den översyn och omarbetning av stadgorna, som påkallas av att den nya allmänna ordningsstadgan träder i kraft vid nästa årsskifte.
    Ämbetsberättelsen avslutas med sakregister till de av JO under femtonårsperioden 1943—1957 avgivna berättelserna.

S. R.

 

    MO:s ämbetsberättelse. Enligt sin till 1957 års riksdag avgivna ämbetsberättelse har MO under 1956 gjort framställningar till K. M:t bl. a. om avskaffande av den inom försvaret rådande ordningen att förse böcker och

därmed jämförliga handlingar med anteckningen »Endast för tjänstebruk» Principen om allmänna handlingars offentlighet och den närmare innebörden härav behandlas också i ett i berättelsen redovisat ärende rörande hemligstämplande av den i 21 § förundersökningskungörelsen omförmälda s. k. stora biografien; MO understryker i detta ärende att sådan handling bör, efter prövning från fall till fall, förses med hemligstämpel endast i den mån handlingens innehåll är av den art att hemlighållande må ske samt särskild åtgärd anses böra vidtagas till beredande av trygghet mot obehörigt utlämnande, därvid de i 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen angivna formkraven skall iakttagas.
    Av de i berättelsen redovisade ärendena har ett som avser dröjsmål av hovrätt vid behandlingen av ett militärt brottmål fått det största utrymmet (över 26 sidor). Redogörelsen för detta ärende ger — vid sidan av MO:s understrykande att militära brottmål bör avgöras skyndsamt samt en exkurs rörande innebörden av vissa bestämmelser om verkställighet av straff — en bitvis fängslande bild av hur arbetet på en av mål överlupen hovrättsavdelning kan te sig inifrån. Anmärkas må dock att MO ansett sig böra taga avstånd från det bildspråk som referenten i målet tillåtit sig för att ge ökad åskådlighet åt sin framställning.
    Ämbetsberättelsen avslutas med sakregister till de åren 1950—1957 avgivna ämbetsrättelserna.

S. R.