102 LITTERATURNOTISERAktuelle Probleme des Internationalen Rechtes. Schriftenreihe der Deutschen Gruppe der AAA (Association des Auditeurset Ancien Auditeurs de l'Académie de Droit International de La Haye). Rand I. Berlin 1957. de Gruyter. 216 s. DM 28,00.

 

    För flertalet av dem som haft anledning syssla med internationellrättsliga frågor torde den s. k. folkrättsakademin i Haag (L'Académie de Droit International de La Haye) vara väl bekant. Sedan början av 20-talet ha — med avbrott endast för krigsåren 1940—1946 årligen varje sommar hållits en serie föreläsningar över skilda ämnen inom den publika och privata internationella rätten. Många av samtidens mest prominenta jurister ha därvid engagerats såsom föreläsare för ungdomar som samlats till Haag från snart sagt hela världen. Manuskripten till föreläsningarna ha sedan tryckts i akademins skriftserie »Receuil des Cours de l'Académie» etc. Uppmärksamheten må i detta sammanhang även fästas vid de stipendier som akademin årligen utdelar för att underlätta bevistandet av en dylik session. Vid akademin finns även en organisation för elevkåren, den förenämnda »Association des Auditeurs et Anciens Auditeurs de l'Académie de Droit International de La Haye». Underavdelningar av denna, äro verksamma i åtskilliga länder, bl. a. en i Sverige. Under senare år har elevkåren s. a. s. bildat en egen akademi; man har sedan 1949 årligen hållit kongresser på skilda platser i Europa och i anslutning därtill anordnat föreläsningar över internationellrättsliga ämnen. Det bör måhända anmärkas att elevkåren därmed icke vare sig kan eller avser att konkurrera med akademin. År 1955 kongressade man i Hamburg och de därvid hållna föreläsningarna och talen återfinnas nu tryckta i den här anmälda volymen. Bland bidragsgivarna märkes flera framstående och välkända författare såsom ALFRED VERDROSS, RUDOLF LAUN och WILHELM WENGLER, men bidrag förekomma även som ej tilldraga sig särskild uppmärksamhet vare sig på grund av författarens namn eller framställningens innehåll. Bland de talrika bidragen må särskilt nämnas Wenglers »Agreements of States with other Parties than States in International Relations» ett ämne med många intressanta aspekter bland vilka författaren dock mest uppehåller sig vid den konstitutionella. Verdross anlägger nya kanske icke helt invändningsfria synpunkter på frågan om »Le Domaine Réservé», och Launsinlägg »L'Autonomie du Droit et le Droit International» är av rättsfilosofiskt slag.
    Att döma av den nu utsända volymen — vilken även innehåller en del reportage från kongressen i Hamburg — förefaller denna ha varit mycket välordnad, vartill väl säkerligen bidragit det aktiva intresse och omfattandestöd elevkåren kommit i åtnjutande av från stadsmyndigheternas sida. 1958 års kongress, som anordnas av den svenska avdelningen av AAA, hålles i Uppsala och Stockholm 5—11 maj och den önskas framgång i det allt annat än lätta företaget.

L. Hj.

 

    Ur nordiska tidskrifter 1957
    Arkiv for Sjörett. B 4. H. 1 och 2. KNUT S. SELMER, The survival of general Average. A Necessity or an Anachronism, s. 1—312.
    Förvaltningsrättslig tidskrift. H. 4. CURT WILDEMAN, Några anteckningar rörande medelsförvaltande statsmyndigheters interna kontroll, s. 177—182. — LEIF MUTÉN, Den författningsstridiga sambeskattningen, s. 183—193.

LITTERATURNOTISER 103    Juristen. Nr 40. FR. VINDING KRUSE, Retsforholdet mellem servitutter ogbyplan, s. 471—485. Nr 42. FREDERIK JENSEN, Om monopollovens § 12, stk. 3, s. 497—508. Nr 44. A. VINDING KRUSE, Erstatningsansvarets grænser, s. 521—541. — Juridisk litteratur i juli kvartal 1957, s. 542—548.
    Juristnytt. Nr 16. INGMAR LIDBECK, Underrätterna i stöpsleven, s. 276—277, 282. — HANS THORNSTEDT, Mykledomen och svensk rätt, s. 278—280. Nr 17. CARL SVENNEGÅRD, Luckor i kriminalvården, s. 292—293, 304.
    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. H. 2. JULIUS MØLLER, Beskyttelsefor brugskunst efter dansk ret, s. 69—79. — GÖSTA EBERSTEIN, Pariskonventionen artikel 8, s. 80—90. — A. H. M. ANDREASEN m. fl., Om opfindelsersbestemthed, s. 91—102. — GUNNAR REILAND, Om patentanspråken och ansökningsföremålets enhetlighet, s. 103—118. — P. O. LANGBALLE, Nogle bemærkninger om patent—terminologi og lovtekster, s. 119—120. — KEIJO HEINONEN, Illojal konkurrens och varumärkesrätt, s. 121—122. — Ur dansk, finsk, norskoch svensk praxis, s. 126—136.
    Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift. Nr 10. SVEN ARNE ERIKSSON, Fingerblommemönstrens systematik, s. 275—287.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. H. 4. PAUL CORNIL, Missanpassadungdom. Lagstiftning och reformförslag i Belgien, s. 345—357. — AXEL BERG, Reaktioner overfor unge lovovertrædere, s. 358—377. — KLAS LITHNER, Engelskkriminologi, s. 378—381. — LESLIE T. WILKINS, Prædiktionsmetoder i socialvidenskabelig forskning, s. 382—401.
    Pris- och kartellfrågor. H. 9. Meddelanden från näringsfrihetsrådet, s.549—556.
    Skattenytt. Nr 12. STEN WALBERG, Sekretessfrågor, s. 329—335.
    Social-medicinsk tidskrift. H. 9. BERTIL ROOS och ANDERS OTTERLAND, Fartygshaverier och den mänskliga faktorn, s. 381—395. H. 10. BARBRO LÖFVING och R. SCHLAUG, Intelligenstestning och debilitetsbedömning av ungdomsvårdsskoleklientelet, s. 415—420.
    Statsvetenskaplig tidskrift. H. 5. TORE THORSON, Beräkning av statsverketsinkomster, s. 321—335. — HILDING EEK, Det obscena och lagen, s. 336—352.ALF Ross, Friheds- og ejendomskriteriet, s. 353—403. — HANS MEIJER, Statsrådseden, s. 404—406.
    Svensk lantmäteritidskrift. H. 4. ERIK TOBÉ, Förenklad byggnadslagsstiftning, s. 202—208.
    Svensk skattetidning. H. 8—9. CARL W. U. KUYLENSTIERNA, Något om aktievärdering, s. 255—279.
    Svensk tidskrift. H. 8. GERHARD HAFSTRÖM, Jarldömena i Västerhavet och Östersjön, s. 522—526.
    Svenska Stadsförbundets Tidskrift. Nr 20. FRITZ KAIJSER, Rättsmedelsfrågor vid konkurrens mellan kommunallag och specialförfattning, s. 623—629.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 3. SVEN LARSSON, Nämnden inför den anklagade, s. 33—35. — PER LAFQVIST, Finska fångvårdsfrågor, s. 35—41.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. H. 5. GUNNAR MOLIN, Den tilltalades processuella underläge, s. 297—310. — EJNAR HÖRSTADIUS, Bör RB 45: 7 ändras?, s. 311—316. — GUNNE BIRKE, Tolkningen och tillämpningen av 2 § 3 st. i 1916 års inskränkningslag, s. 317—319. — ÅKE SVENSON, Våra skadeupprättande åtgärder, s. 325—330. — HOLGER WIKLUND, Några reflexioner rörande klientmedelsförvaltningen, s. 331—341.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. H. 4. HÅKAN NIAL, Några ord om juridiskforskning och undervisning, s. 276—283. — ARNE VISLIE, Om prejudikater i Høyesteretts plenum, s. 284—304. — J. L. FROST og AA. LORENZEN, Fra dendanske højesterets praksis i året 1956, s. 305—360.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 44. KNUD ILLUM, Om fortolkningen af Tinglysningslovens § 40, 1. og 2. Stk., s. 181—186. Nr 48. J. L. COHEN, To landsretsdomme om hustrubidrag, s. 213—219. — FLEMMING TOLSTRUP, Stemmeværkers ret til vand, s. 219—234. Nr 50. P. SPLETH, En bemærkning om umyndiges køb på afbetaling, s. 237—240. — UFFE LINDHARD, Om tinglysningslovens §§ 40 og 41, s. 240—243. Nr. 52. C. G. LILLIENSKIOLD, En højesterets dom angående et såkaldt »særligt bo», 245—265.

C. H.